Fashionabelt sen och rätt uppe i varv dyker Carolina Gynning upp på sitt favoritfik i Vasastan. Hon har en hektisk period fylld av intervjuer och förberedelser inför premiären på Stjärnor på is, höstens flaggskepp i TV4. Let’s dance-konceptet har hamnat på hal is och kändisar som Torgny Mogren och Idol-Markus Fagervall ska visa om de har någon talang för isdans. Den spontana reaktionen på kombinationen is och Carolina Gynning handlar väl mer om kylda cocktails, men hon menar att bilden av henne som partypingla är överdriven.

– Jag går aldrig på nattklubbar, senast jag var på Berns var någon gång förra året. Det är väl 30-årskrisen, nu vill jag helst sitta i lugn och ro och snacka med kompisar och dricka vin.

För ett år sedan sålde hon bostadsrätten i Malmö och flyttade till Sibirien, Vasastansområdet norr om Odengatan, utan att egentligen ha speciellt mycket koll på vad det innebar. Nu har hon mutat in sina kvarter. Carolina har testat lite olika gym för att hitta en favorit, hon har märkt att det är skönt att kunna sätta sig på en indisk restaurang i närheten efter att ha varit ute och rest och hon gillar att gå i de små secondhand- och antikvitetsaffärerna i grannskapet. Den största skillnaden på Malmö och Stockholm tycker hon, lite lätt förvånansvärt, är säkerheten.

– Jag bodde centralt i Malmö och vågade knappt gå hem om nätterna själv, det känns tryggare i Stockholm. Men jag saknar ju alla gamla vänner som bor kvar, säger Carolina Gynning.

Hon äter en brunchtallrik med äggröra, korv och favoritpannkakorna, som får en dos salt. Sältan återkommer i hennes anekdoter, präglade av en mild galenskap och välgörande självironi. Hon imiterar galleriägare från Malmö och berättar om den gången när Carina Berg tvingade med henne till Åkersberga, där de satt på en bänk och gjorde långa salivsträngar för att återuppliva tonåren.

Hon komplicerar myten om sig själv som Stureplansprofil genom att såga bratskulturen jäms med fotknölarna och attackera själlösheten i den miljö där hon vistas ofta – produktionsbolagens kontorslandskap.

– Så tråkiga, jag fattar inte hur folk ska kunna vara kreativa i den där miljön med en massa långa bord. Och så skojar de till de genom att sätta in en röd soffa och bild på en glad Gry Forssell.

Som kändis skiljer sig Carolina Gynnings upplevelser av stadsmiljön från de flesta andras – hon drar blickar till sig och står hon någonstans och väntar på en kompis kommer det fram unga tjejer och vill diskutera blogginlägg, få en autograf eller fotografera henne.

– Jag tror att folk tycker jag är snäll. Annars skulle de väl inte komma fram och prata? Jag skulle inte våga gå fram till någon av mina idoler i alla fall.

Vägen dit till kändislivet har gått i kringelikrokar: utvik, Big Brother, konstutställning, silikonimplantat som tas ut och in, två böcker (Ego girl och en bestående av mejlkonversation med Alex Schulman) samt programledarskap i både Kanal 5 och TV4. Carolina Gynning är ett praktexempel på en 00-talskändis, någon som hamnar i rampljuset genom att pula med allt möjligt i stället för att exempelvis banka tennisbollar mot en garageport i Södertälje och vinna Wimbledon.

Vilka är dina idoler?

– Jag har många, men en av dem är Juliette Lewis. Jag älskar henne som skådespelare och tycker det är hur tufft som helst att hon spelar i band nu, trots att det inte är min musik egentligen.