Konditoriet på Bredängs torg vetter mot tunnelbanestationen. Likt lägenheten några stenkast härifrån är den skådeplats i Zanyar Adamis dokumentärfilm Gerillasonen. Och det är ingen slump.

– Filmen är väldigt personlig, därför är Bredäng med. Tanken är att visa något annat än en förort med höghus i betong och sociala problem – en schablonbild som väldigt få av invånarna känner igen sig i, säger han och sveper med handen västerut.

På kort avstånd från tunnelbanan, ligger en park med lekplats. Och ännu några steg bort väntar Mälarhöjdens strand med badplats liksom Zanyars favoritkulle med vidunderlig utsikt över Kungsholmen.

– Högst upp på kullen känner jag frihet och kan tänka stort.

Ändå slår torget ännu högre. För dit kan han, till skillnad från Hornstull där hans kontor ligger, gå klädd utan tanke på klädkoder och uppleva oväntade möten. Hans ansikte spricker upp i ett stort leende.

– Jag älskar det här. Mycket av min inspiration hämtar jag från människor. Blandningen av människorna, att alla passar in här, får mig att känna mig hemma.

Men Zanyar har även en annan sida, som innerligt håller av Hornstull. Efter uppväxten i Hässelby flyttade han med en kompis till Vasastan, som han han upplevde som ”för snobbigt och stelt”, ett område där ”människor inte möter varandra”. Ett år med en flickvän i Hornstull blev starten på en vänskap för livet.

– Jag älskar Hornstull och SoFo – kvarteren kring Nytorget. Det är verkligen en annan sida av mig. I Bredäng har jag mitt ”hemma” med min kurdiska- och arbetarklassbakgrund. I Hornstull och SoFo finns den kreativa miljön och schysta kaféer med perfekta latte som får mig att utforma berättelserna, skriva bra och ”sultanisera” – tänka stort och strategiskt.

Just nu går dock det kreativa arbetet på sparlåga för pappalediga Zanyar.

– Det går jättebra att vara pappaledig. Och när vi har hämtat Leon i förskolan går vi till biblioteket och läser sagor varje dag. Där möter jag också en arabisk äldre man som hjälper en skolpojke med matteläxorna, frivilligt. Sådant blir jag lycklig av .

När han för fem år sedan sökte sig till den förtalade förorten med dess ”orientexpress”– öknamnet på tunnelbanan mot Norsborg – var det ett medvetet val förstås. Dels hade tidningen Gringo, som han basade över, sitt kontor där, dels suktade han efter ”miljonprogramkänslan”.

– Fast Bredäng är mer klassblandat än man tror. Mälarhöjdens rika kommer hit för att fynda billig mat och sällsynta delikatesser. Och vi har även en del radhus med folk från medelklassen. Jag märker i förskolan att det är en förändring på gång. Folk från Telefonplan och Söder flyttar hit för att det är billigare och gott om förskoleplatser. Om fem till tio år kommer det säkert att vara trendigare här.

Fast det är osäkert om Zanyar Adami kommer att bo kvar så länge.

– Skolan här är inte bra. Blir den inte bättre kommer jag att sätta barnen i en annan skola. Jag trivs verkligen bra i Bredäng. Det enda som kan få mig att flytta härifrån är barnens skolgång.