Jacob och Hanna Bruce lämnade ett bekvämt cityliv i Stockholm, med trevlig lägenhet mitt i stan och välbetalda jobb, för ett äventyr utöver det vanliga. De köpte Växbo Lin, Skandinaviens enda kvarvarande linspinneri samt väveri och flyttade in i ett 1700-talshus i akut behov av renovering. Det tog drygt fyra år men nu står huset färdigt.

Det är nästintill omöjligt att förstå hur de hunnit åstadkomma så mycket på så kort tid och ändå landat med fötterna stadigt i den hälsingska myllan.

– Att driva ett linspinneri är en livsstil, säger Jacob. Du måste älska det du håller på med.

Att de är stolta över företaget och brinner för linet råder det ingen tvekan om. Men de är möjligen ännu gladare över sitt lilla hus.

Båda två kände till huset sedan tidigare; Jacob eftersom han är uppvuxen i byn, Hanna tack vare att hon under ungdomsåren ofta hälsade på sina morföräldrar som bor i närheten. De två fann varandra och en kväll när de var ute och finåkte i Rengsjö, fick de syn på en till salu-skylt vid Målars.

– Vi åkte vidare en bit, sedan vände vi och åkte tillbaka. Vi kände båda två att det här huset måste vi ha. Då var vi fortfarande studenter och tänkte oss väl snarast ett enkelt sommarboende.

Snart var de ägare till ett synnerligen skruttigt timrat torp från 1792. Oisolerat på torpargrund med endast ett rum och kök och en råvind. De första åren renoverade de utsida, fönster och tak. Detta för att över huvud taget kunna vistas i huset.

När de sedan fick chansen att ta över linväveriet tvekade de aldrig att flytta in på riktigt, trots att de fick bo-i-bygge under en lång tid. Släkt och vänner engagerades och har följt torpets förvandling till ett modernt boende.

På Målars känns trivseln redan på farstutrappen och det märks att Hanna och Jacob har tänkt till och gått varsamt fram med den gamla miljön.

– Torpet har stått här från slutet av 1700-talet, då flyttades det troligen hit från en annan plats i byn. Här har schablonmålare Cedermark bott och vi hittade en mängd schablonmålade tapetfragment, vars färgskala återskapats i inredningen, berättar Hanna

Hela interiören, inklusive golv och tak, har monterats ned, rengjorts, lagats och målats på nytt med traditionella metoder och material. Möbler och spännande gamla ting som kakelugnar och spisar har ropats in på auktioner eller fyndats på loppis. Paret har också bemödat sig om att tillföra traditionella mönster och former från byn, till exempel regnsjömattor, vävda av Hannas mormor. Och stolarna i salen som nytillverkats efter gammal förlaga har målats med linoljefärg enligt bygdens tradition; grå stomme och svart sits.

Jacob gillar att hitta kluriga lösningar. Som med det svårutnyttjade utrymmet bakom murstocken. Jacob funderade i många år på vad man kunde använda det till eftersom det är så djupt. Lösningen blev en arkivskåpsskena som han monterade en låda på. Resultatet är ett modernt barskåp, som håller lagom sval temperatur och dessutom har inbyggd belysning.

Som sant byggnadsvårdsintresserade har Jacob och Hanna köpt ännu ett gammalt hus från trakten, som ska sättas upp i anslutning till huvudbyggnadens kök. I den nya längan ska det bli badrum med bastu och tvättstuga i bottenplanet och en 15 meter lång ateljé för arbete och nöje i ovanvåningen.

Under åren som gått har de hunnit få barnen Alfons och Märta. Livet har förändrats från unga-i-karrären till företagande familj i glesbygd.

– Det här är huset i våra hjärtan. Det kommer alltid att vara en stor trygghet och en fast punkt i liv­et. Något som känns jättebra att kunna ge våra barn. Att bo i Målars är helt underbart.