Inspirerat

Det första som fångar blicken i Bert van Hoeckes tvåa på 60 kvadratmeter är en hand som sticker ut från väggen. Tittar man upp hänger där ett plommonstop i bästa Magrittestil.

– Det här är min belgiska hörna. Jag ville ha ­något som påminde mig om mitt hemland och i Belgien är man ju bra på surrealism, säger Bert van Hoecke.

Här har allting renoverats från grunden. För Bert var det nödvändigt eftersom lägenheten inte var omsorgsfullt inredd och hade tapeter med krusiduller i rosa. Nu är här i stället genomgående vitt, svart, guld och grönt i olika nyanser. En rutmönstrad tapet som sträcker sig från hall och längst hela lägenheten skapar en ram. Bakom den ligger bad- och sovrum, framför kök och vardagsrum med fönster i två väderstreck. Det var lägenhetens kvadratiska form och möjligheten till öppna ytor Bert föll för. Att den hade potential såg han direkt, men hur det skulle göras var han mer osäker på.

– Jag visste inte hur jag skulle få ihop mina önskemål så jag bad om hjälp av ett proffs. Det tycker jag att man ska göra om man inte kan lösa saker själv, säger han.

Ett av proffsen, inredningsarkitekt Anna Ulfsdotter Nordenson, förlängde och breddade väggar, minskade dörrar, lade till skåp och garderober. Vilket passade bra eftersom Bert inte vill ha en massa jackor och skor i hallen. Han anlitade också hantverkare som jobbade med renoveringen i nästan tre månader. Möblering och färgval har han dock gjort själv. Bert tar fram en tjock mapp där han har samlat urklipp från inredningstidningar från hela världen.

– Jag bläddrar igenom och markerar det jag tycker om. Det kan handla om färg, form, material, indelning, möbler, utsmyckning av väggar, stilleben, tapeter eller knasiga grejer. Sedan river jag ut det jag tycker är snyggt och låter det falla i glömska. När jag tittar igenom klippen igen efter flera månader ser jag att vissa saker och stilar återkommer och det är sånt som jag sedan har använt här.

Just att ha samlat idéer under tid har varit viktigt för att skapa ett personligt hem och för att undvika att det skulle se ut som en butik. Och visst har han lyckats. Inredningen rör sig fritt mellan stilar utan att vara spretig. Särpräglat men ändå sammanhållet. Kanske är det självklart för någon som är uppvuxen i en region där en 10 mils bilfärd innebär att byta land och språk? Bert har blandat ett kök från Ikea, kakel från Bauhaus med ett specialbyggt tv-skåp och glänsande lampetter. Andra möbler har han hittat på resor eller beställt via ­nätet, som exempelvis konsolbordet från Adam Williams Design, som Bert är mycket nöjd med. Även om det levererades när det snöade som värst och han var tvungen att packa upp det 150 kilo tunga bordet mellan två snöstormar och be en granne om hjälp för att bära upp det.

Annars är han väldigt förtjust i just snö. Vilket, tillsammans med intresset för det lite lustiga sjungande språket, var det som fick honom att flytta hit för att plugga svenska som en del i hans utbildning till EU-tolk. Nu jobbar han dock som lärare i engelska. Och det är mötet med ungdomar som har inspirerat till tavlan, en Agnolo Bronzino-kopia, som han köpte i New York.

– Den här köpte jag dels för att jag gillar grönt, dels som en souvenir från en resa. Motivet, en ung kille, tyckte jag anslöt till mina tonåringar på skolan. Jag tycker inte att man bara ska köpa konst för konstens skull, utan att den också ska ha en historia. Så den här tavlan är jag väldigt nöjd med.

Renoveringen av lägenheten är i princip slutförd så när som på golvlister. Golvfabrikanten utlovade att matchande sådana snart skulle finnas när han köpte golvet. Men leveransen drog ut så på tiden att Bert gav upp och specialbeställde från Nacka Byggnadsvård i stället. Men helt färdig kommer lägenheten kanske aldrig bli eftersom Bert fortsätter att samla idéer, förändra och förgylla.

– För mig är det viktigt att trivas där jag bor och jag fungerar bättre på ett ställe som jag tycker är vackert. Men vad som är vackert är ju olika för var och en, säger han och ler.