Familjen Jensen var egentligen på väg till en annan husvisning på Lidingö, när de såg ”till salu”-skylten skymta förbi i den lummiga trädgården. Trots att huset från 1914 inte riktigt stämde överens med vad de egentligen letade efter, bestämde de sig för att ta en titt.

– När vi stod på övervåningen och tittade ut från sovrumsfönstret såg vi vår son Viggo springa omkring och leka på gräsmattan. Solen sken och vi, som då väntade vårt andra barn, kände att här kommer vi att trivas, berättar Ulrika Jensen och brer en kaviarmacka till dottern Maja som hunnit bli fyra år.

Lika länge har familjen nu bott i huset. Och även om trädgården fortfarande är vildvuxen har husets interiör hittat en tydlig form.

Köket som nu är en del av undervåningens öppna planlösning, med matsal och vardagsrum, blev den första utmaningen för Ulrika och hennes man Ulf. Allt gammalt skulle bort. Tak skulle höjas, väggar rivas, golv läggas och rör dras. Under tiden hantverkarna var på plats, utforskade paret marknaden av material och köksinventarier. Att anlita en heminredningsarkitekt var aldrig ett alternativ. Både Ulrika och Ulf har ett stort intresse för inredning och delar dessutom samma smak.

Svart och vitt, avskalat och inga krusiduller var ledorden för husets nedervåning. Ulrika och Ulf testade köket innan de bestämde åt vilket håll luckor skulle öppnas och var ugn, kylskåp och mikro skulle placeras. Bland annat upptäckte de att standardhöjden för bänkar var för låg och höjde den till 96 centimeter. Att ha en köksö var paret inställda på från början. Köksöns storlek, materialval och placeringen växte dock fram under arbetets gång. Tanken var att den skulle vara i betong, men det visade sig att det skulle bli för tungt. Därför tillverkades den i trä men kläddes i klinker. En pelare som inte gick att flytta fick avgöra öns centrala placering.

Tillsammans med varma nyanser av grönt som går igen i matta, kuddar och på överkast blev det ett rum med naturkänsla. Som träd, gräs och mossa.

Snickarna som byggde om huset var övertygade om att familjen skulle tröttna på keramikgolvet i svart efter ett år. Nu när fyra år gått intygar Ulrika att de hade fel. Golv i keramik är dessutom tåliga.

Även om huset både har en övervåning och en inredd vind tillbringar familjen den mesta tiden på nedervåningen.

– Min favoritplats är nog soffan. Om man har behov av att dra sig undan är det bara att gå upp till mellanplanet där man kan vara för sig själv. Men jag tror att barnen, ju äldre de blir, kommer att vara i sina rum allt mer, säger Ulrika.

På mellanvåningen finns de tre sovrummen. Även här dominerar det vita men blandas upp med starka färger. I Ulrikas och Ulfs sovrum fick tapeten med trädmotiv ange tonen för resten av rummet. Tillsammans med varma nyanser av grönt som går igen i matta, kuddar och på överkast blev det ett rum med naturkänsla. Som träd, gräs och mossa.

– För några dagar sedan hittade jag min son och hans kompis lekandes på vår matta. De behövde något som var som gräs, säger Ulrika.

Hon tror att ett hem aldrig blir riktigt färdigt. Vind och källare som rymmer tvättrum, förvaring, lekrum/sällskapsrum är nästa projekt, kanske lägger de in heltäckningsmattor på övervåningen, eftersom målade trägolv lätt repas. Dessutom ska nedervåningen möbleras om så att matsalsbordet kommer närmare köksdelen.

– Vi äter nästan alla måltider vid köksön, vilket gör att matsalsbordet sällan används, säger Ulrika och berättar att köksön har blivit så mycket mer än bara en plats för matlagning.

– Alla barn, både våra och andras, älskar att springa och runda köksön. Utrymmet under bardisken har också visat sig vara en perfekt plats för kojor, säger Ulrika.