Med Saltsjöbanan tar det tio minuter från Slussen till Storängen där Eva Halfwordson bor. Den gröna villan i nationalromantisk stil är omfamnad av försommargrönska. Grönt dominerar ute men även inne är det färgen framför andra.

– Målet har varit att binda samman trädgården med huset så mycket som möjligt vilket också är en nationalromantisk tanke, berättar Eva som har en särskild vurm för bebyggelsehistoria.

1983, då familjen flyttade in var den stora gröna trävillan täckt av eternitplattor. När de plockades bort hade den underliggande linoljefärgen pulveriserats. Det gick i princip att sopa huset rent. Sedan dess har huset sakta bytt skepnad till en stil mer passande för tiden då det byggdes.

Köket hör till ett av de senare projekten. Det renoverades i slutet av 1990-talet och en snickare platsbyggde inredningen för att passa luckorna som Eva hade hittat på Nacka byggnadsvård. Till detta valdes ett vitt kakel med fasade kanter.

– Det låter kostsamt men det hade faktiskt blivit dyrare att köpa ett helt nytt kök från den billigaste leverantören, säger Eva.

Men även om den nationalromantiska stilen inspirerades av naturen och hantverket så känner Eva inte att hon måste vara helt konsekvent. Till exempel är de flesta bokhyllor Ikeas Billy. Men de har kamouflerats listigt för att passa stilmässigt till resten av inredningen.

– Eftersom standardmåtten på bokhyllorna inte passade så fick vi utrymme över och kunde bygga ett lönnfack bakom panelen i biblioteket på övervåningen, säger Eva.

Jag vill inte bo i ett museum

En speciell byggnadsstadga som innebär att man inte får stycka tomterna hur som helst är den bidragande orsaken till att Storängen är ett av Sveriges mest välbevarande villaområden. Det gör också att trädgården runt Eva Halfwordsons hus har gott om utrymme för flera olika sittgrupper och plats för lek och spel.

– För mig har det fått ta tid att hitta den här strukturen. Jag har använt trädgården som en lekplats och flyttat runt precis varenda planta. Om jag ångrar något så är det att jag inte tog åtminstone lite hjälp från allra första början.

Precis runt husknuten har växthuset placerats. Framför det ligger grönsakslandet som ska fyllas med godsaker: mangold, squash, morötter, sallat och potatis. Lite kål och bönor ska också få samsas, sida vid sida. Än så länge ligger jorden i bäddarna naken. Det är bara rabarbern som tagit fart och som också är som allra godast just nu.

– Mitt trädgårdsintresse föddes nog i samband med att vi flyttade hit. Men det var för tio år sedan som jag började leta efter ett växthus som skulle passa till huset. Det enda jag fann var konstruktioner som var uppbyggda av metallprofiler men jag sökte efter den känslan som finns i växthusen på Rosendal på Djurgården, säger Eva.

Därför valde hon att låta tillverka sitt växthus av återvunnet glas och med gamla växtprofiler i trä som hon hittade hos en trädgårdsmästare i Tungelsta. Projektet blev så pass framgångsrikt att hon nu byggt upp en verksamhet där hon säljer växthus i trä och möbler och annan trädgårdsinredning som komplement.

En annan del av trädgården reserverades för den pool som byggdes för några år sedan. För att tona ner Hollywoodkänslan valde Eva en poolduk i svart. Trädäcket är behandlat med gråsvart olja vilket ger en naturlig känsla, nästan som poolområdet vore en liten insjö i en skogsdunge.

– Men poolen passar inte in i den nationalromantisk tanken direkt. Samtidigt så lever vi på 2000-talet och jag vill inte bo i ett museum. Dessutom är det otroligt skönt, säger Eva som tagit för vana att ta ett dopp varje morgon under sommarsäsongen.