Vindlande trappor leder upp till Elin af Klintbergs vindsvåning. Ju högre trapporna leder, desto mer magnifik blir utsikten över Stockholms takåsar. Här uppe, bland måsar och himmel, bor Elin med sin sambo Christian i ett ljust hem där skandinavisk design kommer till sin rätt.

Våningens ena hallvägg påminner om en nordisk skog en kall vinterdag, där en tapet med kala trädstammar utgör bakgrunden till klädhängaren i form av ett träds silhuett. En tavla med motiv på schweiziska flaggan och med skriften ”Sweitsch” lyser i rött strax bredvid.

– Jag tycker att tavlan är så rolig eftersom konstnären ­Allen Grubesic driver med oss svenskar om hur vi aldrig kan få till uttalet av Schweiz, säger Elin och skrattar.

Design är vardag för Elin som är chefredaktör för livsstilsmagasinet Plaza Magazine. Där kommer hon i kontakt med några av världens främsta formgivare och arkitekter. Men skandinavisk design ligger henne ändå närmast om hjärtat.

– Historiskt sett har vi varit mycket duktiga på att använda oss av naturen, ljuset och enkelheten för att skapa funktionell design. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det inte längre bara finns en rådande stil. På senare tid har Designsverige visat att det också finns plats för konceptuell design och det tycker jag är befriande.

Inredningen i våningen går mestadels i färgerna svart och vitt. Väggar och golv i vardagsrum och kök är vitmålade, allt för att fånga upp ljuset. Som kontrast till det ljusa är de flesta möbler svarta. Här blandas också gammalt med nytt och dyrt med billigt.

– Jag är nog en ganska svartvit person och det syns i min inredning. Jag tycker om att blanda gamla mästare med nya designers för att få en spännande variation, säger hon.

Ett rum som är allt annat än svartvitt är sovrummet. Det fantasirika tyget Lustgården med dansande par, lummiga träd och skira ängsblommor à la Stig Lindberg täcker väggen. Idén att använda tyget fick Elin när hon bläddrade i en bok om tapeter. Där fanns många inspirerande engelska hem med textilier på väggarna.

– Jag skrattar lite när jag ser tyget och jag upptäcker ständigt nya detaljer i mönstret. Där står till exempel en kvinna framför ett träd och nästan blottar sig, säger hon och ler.

Favoriten Stig Lindbergs design dyker upp här och var i hemmet – på kuddar, bords­tabletter och porslin. Han är en designer som är vida känd även utanför vårt lands gränser, något som Elin ofta märkt i sitt arbete.

– När jag var i Japan för något år sedan och ­föreläste om skandinavisk design kom jag i samspråk med många intresserade japaner. De är extremt kunniga när det gäller svensk formgivning. Jag har nästan aldrig blivit så imponerad som när en ung japansk kille entusiastiskt började prata om vilket Lindbergmönster han gillade bäst. Han hade sådan koll.

Elin och hennes sambo har gjort mycket själva i lägenheten, målat golven vita, tapetserat väggarna och nålat upp Lindberg-tyget i sovrummet.

– Jag har aldrig sett mig själv som händig. Men jag gillar känslan av ”instant reward” som man får när man målat eller tapetserat. Det händer något omedelbart och det blir en snabb skillnad, säger hon och stryker handen över den svarta tapeten i arbetsrummet.

Favoritplatsen i hemmet är den lilla hörnan där den svarta fladdermusfåtöljen står. Ovanför hänger en tavla av Elins pappa, författaren och folklivsforskaren Bengt af Klintberg, som han gjorde under sin tid som konstnär på 1960-talet. Här brukar Elin sitta och läsa böcker.

Några av möblerna, som till exempel bokhyllan och mattan i vardagsrummet, har Elin tagit över från sina föräldrar och andra är nyinköpta. Hennes inredningsfilosofi bygger på att försöka att inte köpa möbler som förbrukningsvara utan att tänka långsiktigt.

– Visst är det underbart med Ikeademokratin, men samtidigt är det viktigt att tänka efter lite. Sopberget växer i världen och jag tycker inte att man ska tänka så mycket i slit- och slängtermer, utan försöka bevara grejer. I min generation har inredning nästan börjat följa samma snabba cykler som modevärlden och det är lite synd. Ett hem måste ju kunna stå sig även nästa säsong.

Under ljumma sommarkvällar har Elin ytterligare en favoritplats i sitt hem. Då brukar hon ibland krypa ut genom köksfönstret och sätta sig på taket tillsammans med några vänner och njuta av ett glas vin. Härifrån är utsikten likt ett klassiskt Stockholmsvykort. Och vackrare än stadens egen design präglad av hustak och grönskande trädtoppar kan det knappast bli.