När Petra Börner ger mig adress och vägbeskrivning säger hon:

– Jag vet att det låter konstigt men min ytterdörr är inne i ett café. Gå bara in där, förbi disken och in i matsalen, knacka på dörren vid mitten av långväggen så kommer jag ner.

Med ett lite förvirrat uttryck i ansiktena kliver vi in. Det verkar helt osannolikt att hon skulle bo här! Vi tror först vi tagit fel men gör som hon sagt, knackar på, och cafégästerna stirrar nyfiket. Simsalabim, dörren öppnas. Och där står verkligen Petra. En blankmålad trappa lyser bländande vit bakom henne.

– Välkomna! Vill ni ha te? frågar hon.

Petra Börner som är uppvuxen i Skåne åkte till London för att studera modedesign på Central Saint Martins och blev kvar. Att bo i en egen lägenhet har länge varit en dröm. Men en dröm som känts långt bort under många år.

– Under de tretton år jag bott i London har jag flyttat omkring rätt mycket. Mestadels har jag delat lägenheter med goda vänner. Och oftast bor man väldigt trångt. Jag bodde till och med i ett kök under en längre period då jag pluggade, berättar Petra.

Men de senaste två åren har hon nu äntligen ett alldeles eget hem. Denna etagevåning, med sin udda entrédörr, har kök och vardagsrum på första planet, och bad- och sovrum ytterligare en trappa upp. Petra fick ta över lägenheten av en väninna.

– Mitt första intryck när jag kom in här var att det kändes så ljust, vackert och hemtrevligt. Nästan litet lantligt robust. Mina vänner som bodde här tidigare hade gjort iordning det mesta, slitit bort gamla mattor, slipat och oljat golven. Jag har i stort sett bara målat om, säger hon.

Möblerna har hängt med sedan Petra flyttade hit från Sverige och är fynd från både loppisar och Londons gator, saker som folk slängt ut.

– Men nu har jag börjat köpa mer nyproducerat, tillägger hon.

En av favoritmöblerna är en fåtölj som Petra kallar “Krusbärsfåtöljen”. Den är bekväm, har hög rygg och sköna armstöd. Perfekt för att bara dra sig undan och mysa i säger hon.

– Den fick jag av min vän Lisa som hade släpat med sig den sedan

tonåren. Jag klädde den med mitt broderi förra året. Broderi är förresten en rolig förlängning till att rita. Det ger liv till tvådimensionella teckningar, säger hon.

Petra arbetar hemifrån och skrivbordet är fullt av teckningar liksom väggen och anslagstavlan. För att det inte ska bli för enformigt varvar hon sitt egna arbete med undervisning i mode och design på Saint Martins där hon själv studerat.

– Jag gillar ovanliga och vackra bruksföremål. Men nuförtiden försöker jag mest samla på saker som är användbara. Fast när jag väl är på en loppis är det svårt att inte falla för annat också, skrattar hon.

Hyllorna är packade med olika saker. Foton, målningar, minnen och intressanta porslinsfigurer och små skulpturer.

– Jag är väldigt förtjust i bruksporslin och vackra bilder. Keramikkatten från Nittsjö har jag alltid trånat efter hos mina föräldrar. Till min stora glädje fick jag den förra året! berättar hon glatt.

Petras eget formspråk påminner ibland om Stig Lindbergs estetik och fanatasifulla värld. Här i London har hon fått höra mer än en gång att hennes svenska rötter så tydligt syns i det hon gör, och det uppskattas. Uppdragen varierar och rör sig både inom mode och inredning. Hon har gjort mönster åt Cacharel och Habitat, omslag för Penguin Books och mycket mer.

– Just nu arbetar jag med ett broderidesignprojekt med inredningsdesignern Jonathan Alder och utvecklar nya textila ideer för ett svenskt inredningsföretag.

Vad är ditt drömboende?

– Jag skulle gärna vilja ha en grön utsikt från min studio. Jag trivs verkligen med att bo i stan, men det skulle vara trevligt att ha en trädgård att vila ögonen på. Om jag bodde på landet skulle jag ha en enplans bungalow med parkettgolv. En lång länga i glas och trä, omgiven av natur. Ljusa lugna rum där man kan samla sina tankar och vila.