En som nyligen fick uppleva detta är min kära, tokiga konstnärsmorbror Thomas. Just nu håller han på att renovera sitt sommarhus i Ängelholms havsbad. Det har tyvärr redan möglat, som så många hus byggda på 1970-talet när sunt förnuft, gammal kunskap och yrkesstolthet bitvis försvann i byggbranschen.
Min morbror är en mycket envis man och hade det inte varit för hans kloka fru Ulla hade han nog renoverat allt för egen hand och fått hålla på i evigheter. Nu har de anlitat duktiga hantverkare och Thomas gör finliret.
I alla fall så skulle han åka in till Lampaffären i Ängelholm, som för övrigt är en mycket bra butik för den som har vägarna förbi, och köpa en lampa. Affären ligger inte långt från Ica-Maxi och eftersom han ändå skulle vara i närheten bad hans fru Ulla honom att också gå in och handla en burk senap. Motvilligt sa han ja.
Sagt och gjort. Han åkte in till lampaffären och fick hjälp av den, enligt Thomas, mycket trevlige och kunnige ägaren. Vid kassan ställdes den sedvanliga frågan: Det är ingenting mer ni behöver? Thomas tänkte efter och eftersom han redan då börjat känna obehaget växa i magen inför besöket på livsmedelsjätten slängde han ur sig: Du har möjligtvis inte en burk senap.
Lampaffärsinnehavaren stirrade konstigt på honom och efter en stunds tystnad svarar han: Jo, det har jag faktiskt.
Det visade sig att denne man tidigare drivit senapstillverkning tillsammans med sin syster. De tillagade fortfarande denna goda senap för husbehov och just den dagen råkade han ha ett par burkar i rummet innanför butiken.
Mycket överraskad, men lycklig, kunde morbror Thomas åka till sitt hus vid havet, med sin lampa och en god och sällsynt burk senap.
Redan Matteus skrev de välbekanta visdomsorden om att det lönar sig att fråga om saker. ”Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.”






