Folkets bod växer. Hela 15 kvad­rat­meter stor får numera frigge­boden vara utan bygglov – fem kvadratmeter mer än tidigare.

– De extra kvadratmetrarna gör jättestor skillnad. Man kan börja fundera på två funktioner. Växthus och keramikverkstad eller gästrum och hemmaspa, säger journalisten och författaren Eva Wrede som skrivit boken 15 kvad­ratmeter, 15 arkitektritade friggebodar (Bokförlaget Max Ström).

I den har hon låtit 15 arkitekter, allt från etablerade arkitekter som Gert Wingårdh till nyutexaminerade konstfackeleven Jonas Wagell, rita förslag på bodar. Spridningen över landet har bidragit till spännande tankebanor.

– Väder och klimat påverkar utformningen. I Skåne blåser det mycket, vilket Skånebaserade arkitekterna Kubik Arkitekter tog hänsyn till.

Men det är ingen handbok hon skrivit utan en bok att hämta idéer från. Den ska väcka nyfikenhet och locka till fördjupning, men den som vill bygga exempelvis Thomas Sandells hus måste kontakta arkitekten och köpa loss ritningarna.

– Friggeboden är människornas arkitektoniska frihetsventil och jag ser mig som förmedlare av kunskap mellan arkitekten och den intresserade amatören, säger Eva, som tidigare bland annat arbetat på Forum AID och Hus och Hem.

Resultatet av arkitekternas arbete är 15 små hus som varierar i form och i funktion. Arkitektgruppen Snövit har tänkt sig en bod delvis i kanalplast medan Strata Arkitektur har använt betong. Det finns runda bodar, öppna bodar och flera bodar på ett begränsat område.

Friggebodens historia inleddes 1978 då centerpartisten Elvy Olsson lade ett förslag om en bod på tio kvadratmeter som kunde uppföras på villatomter utan bygglov. När Birgit Friggebo ett par år senare klubbade igenom förslaget fick hon låna ut sitt namn.

Anledningen till att förslaget kom upp på politisk nivå var att bygglovsansökningarna växte på hög hos landets stadsbyggnadskontor. Handläggningstiden blev lång och till slut tappade många tålamodet, struntade i tillståndet och byggde ändå.

År 2008 är det dags för ytterligare förändringar. Förutom tillägget på fem kvadratmeter är det nu tillåtet att dela upp ytan på så många bodar som de 15 kvadratmetrarna och tomten tillåter.

Det ger utrymme för nya tankar och idéer om hur ett hus får se ut. Att uppmana människor till en arkitektonisk leklust är vad Eva hoppas på, men för de flesta finns det begränsningar för vad som går att bygga. Vi styrs av ekonomi, naturen på tomten och syftet med att bygga en friggebod.

– Det man bör tänka på är vad boden ska användas till. Vill man i första hand ha ett förråd kanske det inte är nödvändigt att vinterbona. Men vill man öka bostadsytan hamnar projektet på en annan nivå. Då kan det vara rimligt att jämföra priset med vad det kostar att bygga ett nytt bostadshus, det vill säga runt 10 000 kr kvadratmetern för enbart material, säger Eva.

När det gäller materialval bör man tänka igenom hur mycket tid man vill lägga på underhåll. Trä är ett material som förr eller senare behöver en uppfräschning, om man inte väljer exempelvis lärkträ som i princip är underhållsfritt.

– Det är viktigt att tänka igenom vilka följder de estetiska valen får. De flesta av arkitekterna har valt bort takutsprång, men det ökar slitaget på fasaden. I gengäld är det snyggt, säger Eva som själv funderar på att utveckla familjens friggebod till ett sommarkök med matplats och trädäck, där matlagningslusten och kreativiteten kan få utrymme.