I dagarna dimper det första antagningsbeskedet ner hos dem som sökt till högskola eller universitet i höst. Hög arbetslöshet i kombination med stora kullar som går ut gymnasiet gör att fler än någonsin tidigare kommer att börja på en högre utbildning efter sommaren.
Även förra året slogs rekord i antalet studenter, och de fyller redan studentlägenheterna eller står fortfarande i kö. Det har heller inte byggts några nya bostäder för studenter på flera år i några av de större universitetsstäderna, bland annat Stockholm, Uppsala och Lund, där trycket är värst. Därför ser det mörkare ut än vanligt för årets nybörjarstudenter som hamnar sist i kön.
– Vi befann oss i ett krisläge redan förra året, och allt tyder på att det blir ännu värre den här hösten. I de stora studentstäderna är det alltid bostadsbrist, och här blir också läget allra värst i höst, säger Elisabeth Gehrke, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Just nu står 52 200 i kö för att få ett studentboende i Stockholm. Det är en ökning från runt 44 000 förra året och från omkring 25 000 år 2007
Under samma period har kötiden förlängts. För tre år sedan var det tre månaders väntetid för att få hyra ett studentrum i korridor. Prognosen för dem som ställer sig i kön nu är att det tar 12 till 15 månader att få samma slags rum, och ännu längre att få en lägenhet med matlagningsmöjligheter.
– Problemet förvärras av att den vanliga bostadsmarknaden i Stockholm inte fungerar, vilket minskar möjligheten för studenter i kön att hitta annat boende, säger Ann-Sofie Sääf, vd på Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB).
Bostadssituationen i Stockholm och andra stora studentstäder leder till att studenter väljer bort dessa orter, enligt Elisabeth Gehrke.
– Den fara vi ser är att bostadskrisen skapar utanförskap. I de städer där det är som värst är det dessutom avsevärt mycket dyrare med bostäder som inte är ägnade enbart åt studenter. Det gör att studenter med en stark social och ekonomisk bakgrund har det lättare, de kan få ekonomisk hjälp med ett dyrare boende och det är också vanligare att de har någon bekant i kontaktnätet de kan bo hos eller få hjälp av, säger Elisabeth Gehrke.
En annan effekt av bostadssituationen är att studieresultaten kan påverkas när studenter bor orimligt trångt eller är pressade av bostadssituationen. Det vanliga i åtminstone Lund och Uppsala är att det bor två personer i en etta, enligt Elisabeth Gehrke.
Många studenter tvingas bo som inneboende hos privatpersoner, ibland till och med utan eget rum utan på soffor eller madrass på golvet. Det händer att studenter i den situationen utsätts för stöld eller trakasserier, enligt Gehrke.
Antalet studenter, och därmed behovet av studentbostäder, går i vågor beroende på hur många unga det finns och hur hög arbetslösheten är. Men enligt Elisabeth Gehrke är det en myt att det finns risk att bostäder skulle stå tomma om man bygger fler.
– Nu är det en extrem situation, men problemet med studentbostäder kvarstår även långsiktigt. Man skulle också kunna göra det möjligt att under perioder med färre studenter hyra ut även till dem som inte pluggar. I de stora städerna är det ju bostadsbrist även för unga som inte studerar, säger Elisabeth Gehrke.
Ett annat problem är att studentbostäder inte anses lönsamma att bygga, eftersom man inte kan ta för hög hyra. Dessutom kostar de mer än andra bostäder i underhåll då slitaget blir värre med högre omsättning av hyresgäster.
– Det måste komma till politisk hjälp för att få igång byggandet av studentbostäder. Till exempel kan man sänka byggmomsen, säger Elisabeth Gehrke.
