De flesta av oss forsar antagligen snabbt förbi därute på väg mot Södermalm eller City. Men innanför de svarta järngrindarna i Gamla stan råder full aktivitet, och har gjort ända sedan palatset började byggas år 1662 efter ritningar av arkitekterna Nicodemus Tessin d ä och Jean de la Vallée.

Stormaktstid rådde och franska barockpalats var en tydlig inspiration när riksskattmästare Gustav Bonde skulle få en värdig privatbostad. Så var han också en av förmyndarna för kung Karl XI. Fasaden smyckades med pilastrar, romerska kejsarbilder och tornen på taket fick kupoler.

Redan fem år senare, innan palatset var färdigställt, dog Gustav Bonde och hans änka Anna Kristina Persdotter Natt och Dag fullföljde projektet. Men pengarna började ta slut och familjen tvingades hyra ut palatset när det äntligen stod färdigt. Kungliga biblioteket och Svea hovrätt hade förlorat sina lokaler i och med branden på slottet Tre kronor och blev två av hyresgästerna.

1730 köpte Stockholms stad huset. Staden behövde ett nytt rådhus när det gamla på Stortorget revs. På sin nya adress huserade man fram till 1915 när det nuvarande rådhuset stod färdigt på Kungsholmen.

Tiden som rådhus kantades av dramatik. Palatset brann titt som tätt och det var här på gården till Bondeska palatset som den 29–årige Anckarström fick ett av sina tre dagar långa offentliga spöstraff, innan han fördes till Galgbacken och halshöggs för mordet på Gustav III. På samma plats år 1810 lynchade en uppretad folkmassa fältmarskalken Axel von Fersen så illa att han dog.

Huset fick ro först på 1920–talet, men hade då hunnit bli så pass nedgånget att det fanns risk för rivning. När Bondeska palatset blev statligt under 1940-talet kom arkitekt Ivar Tengbom som en räddande ängel. Högsta domstolen hade lämnat sina rådssalar på Stockholms slott och Tengbom såg till att förvandla residenset till representativ domstolsbyggnad med tidstypiska ekmöbler av Carl Malmsten.

I dag är Bondeska palatset en skönt restaurerad förening av franskt 1600–tal och funktionellt folkhem.