Trots lågkonjunkturen lånar de svenska hushållen allt mer pengar till sina bostäder. Bara under det senaste året har utlåningen ökat med drygt 10 procent till totalt 1857 miljarder kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Samtidigt har storbankerna, med något undantag, minskat utlåningen till företag. Här kan det spela in att det är mycket mindre risk att låna ut till hushåll än till företag. Hushållen har historiskt klarat av att betala sina huslån även vid exempelvis arbetslöshet eller sjukdom.
–Våra bolånekunder representerar en väldigt låg kreditrisk, vi har helt enkelt inga kreditförluster på det området, sade Handelsbankens vd Pär Boman till SvD Näringsliv nyligen.
Hur riskabel en viss kredit är syns i dess så kallade riskvikt, enligt de nya bankreglerna Basel II. De största bolåneaktörerna, Swedbank, Handelsbanken och Nordea hade under 2009 en genomsnittlig riskvikt på runt 6 procent på sina svenska bostadskrediter. Det kan jämföras med företagsutlåningen som bedöms som sju till tio gånger mer riskabel.
De låga historiska riskerna gör också att bankerna enligt det nya regelverket måste avsätta extremt lite eget kapital för att backa upp bostadsutlåningen. Enligt ett räkneexempel från Riksbanken kan en bank komma undan med endast 2 800 kronor i eget kapital för varje miljon som lånas ut till hushållen.
Applicerad på hela bolånemarknaden blir kalkylen hisnande. För de 1857 miljarder kronorna som samtliga banker totalt har lånat ut, skulle de bara behöva behålla drygt 5 miljarder kronor i bankvalven.
I dagsläget är dock marknadens krav högre än myndigheternas vilket gör att bankerna själva jobbar med större buffertar. Dessutom finns övergångsregler som gör att de nya reglerna inte får fullt genomslag.
Men även om man ”räknar högt” behöver de fem största bolåneaktörerna bara hålla ett eget riskkapital på knappt 10 miljarder kronor för att stödja sin sammanlagda utlåning på 1755 miljarder.
–Detta ger inte tillräcklig motståndskraft. Mer kapital behövs, sade riksbankschefen Stefan Ingves i ett tal i november.
Även bankanalytikern Andreas Håkansson på Credit Suisse varnar för konsekvenserna av att låta riskvikter baserade på låga historiska kreditförluster styra så mycket.
–Finanskrisen har ju visat att även det oväntade kan hända. Om arbetslösheten biter sig fast samtidigt som räntorna stiger och bankernas högre finansieringskostnader ska skickas över till kunderna, då kan bostadspriserna falla och fler hushåll få problem, säger han.
Dessutom har de flesta hushåll korta bolån utan amortering. Det ökar deras exponering ytterligare, enligt Andreas Håkansson. Hans slutsats är att bankernas idag goda kapitaltäckning snabbt kan försämras om framtida bolåneförluster blir högre än väntat och riskberäkningarna förändras. Det kan slå mot aktiekurserna.
–Jag förstår inte varför Finansinspektionen inte granskar de här reglernas effekter närmare när Riksbanken bevisligen är orolig över huspriserna och takten i bostadsutlåningen, säger han.
Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.
Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.
–Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson.
