Annons
X
Annons
X

Boom för läxhjälp oroar Skolverket

Rut-avdraget för läxhjälp har blivit en guldgruva för läxhjälpsbranschen. De fyra största företagen sålde i fjol läxtjänster för nästan 60 miljoner, en ökning med över 40 procent på ett år. Men oron växer för ökade resultatskillnader mellan elever.

Allt fler föräldrar köper läxhjälp till sina barn. SvD träffade extraläraren Jennie Shanapai och eleven Zoey Albertsson.

Allt fler föräldrar köper läxhjälp till sina barn. SvD träffade extraläraren Jennie Shanapai och eleven Zoey Albertsson. Foto: LARS PEHRSON

BLOMSTRANDE BRANSCH

En gång i veckan kommer en läxhjälpare från My Academy hem till familjen Albertsson och pluggar matte med 12-åriga Zoey. Att det går att göra rut-avdrag för läxläsning har helt klart påverkat valet att ta hjälp, enligt mamma Pia Albertsson. Och matten har blivit bättre, tycker Zoey, samtidigt som stressen minskat i familjen.

– Vi har helt enkelt svårt att hinna med att sätta oss med läxorna när vi kommer hem på kvällen. Dessutom är det faktiskt inte allt som vi själva förstår, säger Pia Albertsson.

Allt fler föräldrar köper läxhjälp med rut-avdrag till sina barn. I fjol hade de fyra största företagen i branschen en omsättning på drygt 59 miljoner, visar bolagens årsredovisningar för 2012. Det är en ökning med 41 procent mot året före. Av detta säljs runt 50 miljoner med rut-avdrag.

Annons
X

Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan.
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket.

Branschorganisationen Almega bedömer att hela läxhjälpsbranschen i dag omsätter någonstans mellan 50 och 100 miljoner kronor per år.

Sedan årsskiftet har läxföretagens försäljning dessutom fått ytterligare en rejäl skjuts, uppger företrädare för läxhjälpsföretagen. Anledningen är enligt branschen inte bara att rut-avdrag vid årsskiftet kom att gälla även för läxhjälp på gymnasiet, utan att debatten gjorde att folk upptäckte läxhjälpstjänsterna.

– Under de fyra år vi har funnits har antalet kunder och kännedomen kring läxhjälp exploderat. Vi har fördubblat vår omsättning varje år, säger Anna Skarborg, vd på Upgrades som idag omsätter 10 miljoner kronor per år.

Hos den största aktören, My Academy, uppger marknadschefen Kristian Hansson att omsättningen för 2013 kommer att öka ytterligare jämfört med i fjol, till runt 45 miljoner kronor för hela året. Samtidigt anställer bolaget läxhjälpare, 600 i våras och 500 nu.

Men trots nyanställningar och strålande kurvor är inte alla lika positiva. I Skolverkets senaste undersökningar har en ny typ av skillnad mellan elevers resultat dykt upp: mellan elever vars föräldrar gjort aktiva val och de vars föräldrar inte gjort det. Det oroar Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström.

– Det visar hur viktigt det är att se till att de elever vars föräldrar inte väljer aktivt också klarar målen. De som gynnas av rut-avdraget för läxhjälp är ju de elever vars föräldrar aktivt väljer att köpa läxhjälp.

Hon menar att det är positivt om skattesubventionen hjälper fler att förbättra sina resultat, men att det inte är tillräckligt om inte alla elever får ta del av hjälpen.

– Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan. Om vi använder skattepengar till läxhjälp måste vi också satsa på dem vars föräldrar inte gör aktiva val, säger Anna Ekström.

Anders Almgren, förste vice ordförande på Lärarnas riksförbund, menar att skattepengarna som läggs på läxhjälpsrut i stället borde användas för att förbättra skolans resurser. Lärarförbundet går på samma linje:

– Att efterfrågan på läxhjälp ökar är ett uttryck för föräldrars oro och i grunden handlar det om att skolan är underbemannad. Det får inte vara storleken på plånboken som avgör om barnen får hjälp, säger ordförande Eva-Lis Sirén.

Hon anser att det är en likvärdighetsfråga att alla får ta del av läxhjälpen.

– Behovet av privat läxhjälp har uppstått eftersom skolan är underfinansierad, men systemet som det är gynnar inte de grupper som behöver det mest.

Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, upprörs över den kraftigt ökande användningen av statligt subventionerad läxhjälp.

– En hel del av regeringens argumentation handlade om att det här inte kommer att bli så mycket. Jag tror att det kommer att bli mycket. Jag tror att många föräldrar upplever, med rätta, att de inte får det stöd de behöver i skolan. Har man råd löser man nu det själv. Regeringen har skapat ett system som gör att klyftorna i vårt skolsystem ökar ännu mer. Det är inte plånbokens tjocklek som ska avgöra hur bra man klarar sig i skolan.

Mer om skolvalet

Sökmotor: Leta dig fram till din favorit

svd.se

Granskning: Skolorna som ger högst betyg

svd.se

Enkät: Kända svenskar om sitt skolval

svd.se

Guide: Ta hjälp av SvD för att hitta rätt skola

svd.se

Quiz: Vad kan du om grundskolan?

quiz.svd.se
Annons
X

Allt fler föräldrar köper läxhjälp till sina barn. SvD träffade extraläraren Jennie Shanapai och eleven Zoey Albertsson.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X