Annons
X
Annons
X

BO: Bjästaskolan har brutit mot lagen

Bjästaskolan bröt mot lagen i fallet med den våldtagna 14-åriga flickan, anser Barnombudsmannen.

”Man hänvisar till att man ska vara neutral, men det stämmer inte alls med skollagen där man har en handlingsplikt”, säger BO Fredrik Malmberg till SvD.se.

Samtidigt riktar både BO och Barn- och elevombudet kritik mot att fler kommuner i landet brister i arbetet mot mobbning.

Foto: SCANPIX, SVT

En 14-årig flicka våldtogs på Bjästaskolan – men trots att en 15-årig pojke dömdes för brottet ville skolan ”förhålla sig neutral”. Flickan utsattes sedan för en förtalskampanj på internet och ryktesspridning i skolkorridorerna.

Barnombudsmannen (BO) Fredrik Malmberg, anser att Bjästaskolan brytit mot lagen.

Och de är inte ensamma.

Annons
X

Nio av tio skolor brister i sitt arbete med kränkning och mobbning, enligt BO, som nu ska tala allvar med de svenska kommunerna

Detta tillsammans med Skolinspektionens Barn- och elevombud,

– Jag kommer att använda alla de befogenheter som jag har som BO för att kalla kommunerna till diskussion för hur likabehandlingsplanerna mot kränkning om mobbing används och tolkas i kommunerna, säger Fredrik Malmberg till SvD.se.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Flera kommuner, bland annat Örnsköldsvik där Bjästa ligger, ska kallas. Men enligt BO och BEO, är läget illa i många andra kommuner.

    – Vi befarar att likande saker, där det gäller att inte ta barns rätt på allvar och agera, skulle kunna hända i ganska många kommuner. Nu är det med all rätt fokus på det här fruktansvärda fallet där ett barn har varit helt utelämnat och sviket av vuxenvärlden, säger Fredrik Malmberg.

    Enligt honom har skolan i det fall som granskades av SVT:s Uppdrag Granskning, brutit mot lagen, något även fler skolor kan göra sig skyldiga till.

    – Man har helt misstolkat skollagen när det gäller den skyldighet man har att ingripa. Man hänvisar till att man ska vara neutral, men det stämmer inte alls med skollagen där man har en handlingsplikt. Man är skyldig att ingripa och skydda en utsatt elev och agera mot kränkringar. Det finns stora brister i de här handlingsplanerna, säger Fredrik Malmberg.

    SvD.se har sökt men inte lyckats nå Bjästaskolans rektor Inger Karlsson samt Anders Fager, skolområdeschef i Bjästa.

    Till SVT:s Rapport säger Anders Fager att skolan ville förhålla sig neutral eftersom de fått det rådet av kommunjurister, åklagare och polis. Ett råd de skulle hålla sig till så länge pojken inte var dömd.

    Fager säger till Rapport att ”snacket och den här lavinen” startade efter att både pojken och flickan lämnat skolan – och att skolan ska ha agerat på fler sätt än vad som hittills kommit fram.

    – Vi samtalade med de här eleverna. Vi kopplade in både föräldrar och elever och resonerade över att det både var övergrepp i rättssak och kränkningar. Plus att vi begärde en förflyttning av pojken till en annan skola, säger Anders Fager till Rapport.

    Barn- och elevombudet, BEO, tar emot anmälningar från elever som blivit kränkta eller mobbade i skolan.

    Även BEO Lars Arrhenius talar om en dyster situation i landets skolor där man struntar i arbetet för att jobba mot mobbning och inte frågar eleverna hur läget ser ut.

    – Ofta har man inte kartlagt hur situationen i skolan ser ut. En annan stor brist är att man inte har med sig eleverna i arbetet när man gör en plan. Planerna handlar ju om att få igång ett arbete mot kränkningar i skolan. Vet man inte det då kan man inte heller hitta effektiva åtgärder för att förhindra kränkningar, säger han.

    Utifrån den här kunskapen, är det förvånande att mobbningen och kränkningarna inte har tagits på allvar i skolan i Bjälsta?

    – Det här fallet är oerhört allvarligt. Men min bild är att man har en större tolerans i skolans värld mot kränkningar än i resten av samhället. Inställningen är att ”lite får man tåla i skolan”, även om detta var ett extremfall, säger Lars Arrhenius.

    Har situationen i skolorna blivit bättre?

    – Jag hoppas att det har skapats en större medvetenhet, men när Skolinspektionen granskade 50 skolor lite djupare, då visade det att det inte är något bra arbete i skolorna. Elverna känner inget förtroende för vuxna, kränkningarna sker under tid där det inte finns vuxna, under lektionsfri tid.

    Det här mötet som ni har kallat kommunerna till, kommer det att hjälpa?

    – Det är viktigt att analysera varför man inte tar det här på större allvar när det finns en lagstiftning som säger att man ska ha de här planerna, men det verkar de inte ha tagit till sig. Det går inte bara att lämpa över det på skolor, lärare och rektorer, från huvudmännen, kommunerna, måste man ge resurser att klara av det här.

    Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som nu utreder fallet Bjästa. Utredningen har pågått sedan sommaren 2009. Det är huvudmannens, kommunens, arbete med likabehandlingsplaner som nu granskas.

    DO tittar framför allt på hur skolan har utrett de anmälda händelserna och vilka åtgärder man har vidtagit för att stoppa kränkningarna vilket är ett lagkrav.

    Det är över ett halvår sedan ni började med utredningen, är det inte lång tid?

    – Jo, det tar lång tid med sådana här ärenden, säger George Svéd, chef för utbildningsenheten vid DO.

    Påföljden för skolan om man brustit i arbetet kan bli att den utsatta eleven får diskrimineringsersättning och skadestånd.

    Man kan också granska skolans allmänna främjande och förebyggande arbete. Brister i det kan leda till vite.

    – Vi såg gärna att det såg bättre ut i den här branschen. Jag tror att det finns en stor vilja att jobba förebyggande. Men nio likabehandlingsplaner av tio lever inte upp till lagens krav. Sanktionerna har ju inte varit så hårda, säger George Svéd.

    Annons
    X
    Foto: SCANPIX, SVT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X