Annons
X
Annons
X

Bloggjoggare

Trots snöstorm varvat med slask är Stockholms stråk fulla av joggare. Men för många är löparpasset inte avslutat när man kommer hem utan först när man uppdaterat sin blogg med träningsresultatet. SvD:s maratonbloggare Petra Månström guidar till den digitala rörelsen där människor finner motivation och ibland även nya vänner.

För en inbiten löparbloggare är dagens träningspass inte avslutat förrän man uppdaterat sin blogg med träningsresultatet.

För en inbiten löparbloggare är dagens träningspass inte avslutat förrän man uppdaterat sin blogg med träningsresultatet. Foto: STAFFAN LÖWSTEDT

Rålambshovsparken i centrala Stockholm, en råkall lördagsmorgon i januari. Jag kommer springande från Fredhällshållet och tar sikte på den överenskomna mötesplatsen vid Boulebar.

Efter att ha joggat på stället i några minuter bryts tystnaden av krasande grus - det är ”Snabba fötter”-Kenth. Medan vi småpratar trillar fler löpare in - välbekanta ansikten som Marathon-Mia, Miranda och Milla men också en hel del nya bekantskaper.

Gemensam nämnare för alla oss som har sammanstrålat är att vi antingen driver egna träningsbloggar, en slags virtuell dagbok där alla träningspass dokumenteras och analyseras för att sedan kunna läsas och kommenteras av andra.

Annons
X

Att ses och träna i verkligheten är det långt ifrån alla bloggare som gör, men den valfriheten är också en del av tjusningen med bloggandet. Somliga trivs med att vara ”followers”, alltså att läsa andras bloggar utan att blogga själva.

Uppenbarligen nöjer vi oss inte längre bara med att träna, dessutom vill vi berätta för andra om vår träning och kanske hitta nya träningskompisar. Löparcommunityn Jogg.se växer stadigt och på Bloggportalen bekräftar man också ett ökande intresse för att blogga om sin träning.

– Tidigare dominerade så kallade fanbloggar vår sportkategori, men idag utgörs drygt var femte blogg i den kategorin av en träningsblogg. Den övergripande trenden är att vi går mot ordentligt nischade bloggar som ju löparbloggar är. Vill man bli en framgångsrik bloggare idag måste man nischa sig ordentligt, säger Göran Fröjdh på Bloggportalen.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skribenten Linna Johansson, som bland annat bloggar om träning, tycker att bloggformatet är perfekt för träningssnack.

    – Träning utspelar sig så i nuet, form är en färskvara, och är man är på väg att tappa motivationen finns bloggen där som ett omedelbart stöd för att inte komma av sig.

    Linna Johansson tror att antalet träningsbloggar kommer att öka, helt enkelt på grund av den unika möjligheten till kommunikation de ger.

    – De allra flesta har all praktisk information de behöver om träning, men de har ingen plats att diskutera och ifrågasätta den. Att träning ofta är en ensam sysselsättning tror jag också ökar lusten att vilja prata av sig.

    En reflektion man som träningsbloggare snabbt gör är att fenomenet med att börja träffa sina medbloggare i verkliga livet främst tycks vara en kvinnlig angelägenhet.

    – Ja, det kan säkert stämma. Tjejer både bloggar och träffas, för att det är kul att träffa människor man har saker gemensamt med, att man lär sig något av det och mår bra av det, säger Linna Johansson.

    Den verkliga frågan tycker hon är varför män inte socialiserar mer.

    – Och det gäller ju män i stort, inte specifikt dem som tränar. Tvärtom hör ju män inom idrotten till just de män som faktiskt har hittat fungerande former för att umgås.

    Kenth Svensson, som driver bloggen Snabba fötter, hör till kategorin manliga träningsbloggare som även träffar en del av sina medbloggare i verkligheten. Sedan ett drygt år tillbaka bloggar han om sin löpträning efter att ha inspirerats av flickvännen Sara.

    – Jag märkte ju att hon lade ner mer och mer tid på sitt träningsbloggande, att det motiverade henne i sin träning och att hon började träffa andra bloggare. Jag blev nyfiken och ville också vara en del av den där spännande gemenskapen.

    Kenth Svensson ville ha en resultatinriktad löparblogg som skulle motivera honom i sin egen träning i allmänhet och satsningen på att göra maran under tre timmar i synnerhet.

    Efter en tid började det trilla in kommentarer på inläggen och bloggmotivationen höjdes ytterligare.

    – Extra kul är det när man får kommentarer från personer man inte känner sedan tidigare, det ger en kick.

    I likhet med flickvännen började Kenth Svensson så smått träffa likasinnade för gemensamma löppass och det gav också extra inspiration till egen träning.

    – Jag har alltid varit intresserad av friidrott och tillhört olika klubbar genom åren. Men just nu tillhör jag ingen klubb så då skapar ju det här bloggnätverket en slags virtuell klubbkänsla.

    Att han som kille troligen är i minoritet bland de träningsbloggare som nätverkar i verkliga livet tror han kan bero på att tjejer dels tycker det är roligare att skriva – bloggen är ju som en slags dagbok – och att de intresserar sig mer för relationer.

    Uppenbarligen tillför bloggandet en ny dimension till träningen, men vad säger det om oss som människor och den tid vi lever i? Är vårt bekräftelsebehov större än någonsin?

    – Nja, varje tid har ju sina uttrycksformer och umgängesseder. Nu finns datorer och nätet som möjliggör för människor att ta kontakter på helt nya sätt, förr umgicks man socialt med varandra. De som träffades på idrottsplatsen på 1920-talet hade nog också behov av att ses och bli bekräftade, men de hade inte vår tids kommunikationskanaler och möjligheter, säger Mats Hellspong, professor i etnologi.

    Han påpekar också att en konsekvens av vårt nya mediasamhälle är en ökad betoning av skriftspråket.

    – Man kommunicerar nu med det skrivna ordet på ett helt annat sätt än förr, när folk på sin höjd totade ihop ett Amerikabrev i halvåret.

    Bloggnätverkandet tycker Mats Hellspong visar på ett behov av frihet och flexibilitet i vår träning. Under 1970- och 1980-talet växte joggingvågen och gymmen fram som en form av privatidrottande, ett alternativ till den annars föreningsstyrda idrotten. Att vara bunden till en viss tid och plats fungerar inte alltid för dagens människa.

    Löpning är en perfekt aktivitet att samlas kring, den kräver ett minimum av utrustning och kan utövas nästan var som helst och när som helst. Långpassen – som ju ska gå långsamt och i pratfart – är utmärkta tillfällen för träningsbloggare att mingla med varandra.

    Lägligt nog upplever löpningen dessutom ett kraftigt uppsving just nu, lopp som Stockholm Marathon och Göteborgsvarvet är fulltecknade sedan länge och även handeln upplever ett ökat intresse för löparrelaterade produkter. Den snabba utvecklingen på teknikfronten har skapat för dagens löpare nästintill oumbärliga tillbehör som pulsklockor med inbyggd gps och eftersom vi numera springer året om bryr vi oss mer om hur vi ska klä oss under passen.

    På Löplabbet konstaterar man med glädje att fördelningen av kvinnor och män bland kunderna numera är jämn, för några år sedan var motsvarande siffra 35-65. Och det är kvinnorna som är mest drivande på utrustningssidan.

    – Det är helt klart de som mest intresserar sig för löparkonfektion och för att möta detta kommer vi inom kort att öppna ytterligare en renodlad tjejbutik, säger företagets vd Erik Vitéz.

    Att allt fler lockas ut i spåret kan förklaras med att löpning är en enkel och effektiv träningsform som kräver ett minimum av utrustning och kan utövas nästan var som helst. Det passar den stressade nutidsmänniskan som handen i handsken, menar skribenten P M Nilsson som driver debattsajten Newsmill och själv är passionerad långlöpare.

    Framför allt tycker han sig se ett växande intresse för transportlöpning till och från jobbet, en företeelse som fötts ur tidigare års cykelexplosion.

    – När storstadsmänniskan – för det här är framför allt ett storstadsfenomen - har insett att varken bil eller kollektivtrafik funkar har man testat cykel. Efter ett tag går sedan många över till löpning eftersom den är ännu enklare i sin utformning – du slipper cykeln och känner en större frihet.

    Till de riktigt löparfrälsta hör tidigare elitlöparen Miranda Kvist, som driver bloggen Mirandas minut. Hon tycker att bloggandet är ett bra sätt att träffa likasinnade på.

    – Man kan vädra alla sina tankar med dem istället för att gå till gamla vänner som sedan länge har tröttnat på dig och ditt tjat om löpning. Vi som bloggar motiverar och peppar varandra och blir vänner också i verkligheten.

    Hon har träffat ett 30-tal av sina bloggläsare i verkligheten och en hel del av dessa har kommit att bli nära vänner. Efter att för några år sedan ha råkat ut för tuff överträning har hon nu börjat återfå motivationen och bloggen är ett bra hjälpmedel.

    – Det ger så mycket. Sedan kan man ju alltid sticka ut och ta sig ett enskilt funderarpass också – det är det som är det fina med löpning, den är flexibel och du anpassar den lätt efter dina behov.

    Egentligen kan Miranda Kvist bara se en nackdel med sitt bloggande:

    – Människor i min omgivning har en tendens att strunta i att slå en signal, utan går istället in på bloggen för att se vad jag har för mig.

    Tillbaka till långpasset den där lördagsmorgonen som nu har övergått i eftermiddag. Vi närmar oss målet och åtskilliga samtalsämnen har avverkats och nya träningspass har bokats in.

    Väl hemma kanske duschen nu skulle locka mest för de flesta - men inte för en inbiten löparbloggare. Då är istället datorn prio nummer ett, först när du har bloggat om dagens pass är det officiellt avslutat. Och i samma veva har du förmodligen också hunnit uppdatera dig på dina medbloggares tolkningar av det nyss genomförda långpasset med rubriker som:

    ”Vad äter man efter 30+ km?”

    ”Grymt lyckad bloggjogg!”

    ”Löpning = vänner!”

    Mia slutade röka och utmanade sin bror på ett maratonlopp

    Maria Thomsens bloggande började med att hon utmanade sin bror på maran.

    – Den som vann skulle bli världsbäst på allt alla kategorier och det sporrade mig naturligtvis enormt. Bloggen startade jag i slutet av 2007 för att alla skulle få reda på mitt mål och på så sätt hålla uppe träningen, berättar hon.

    Löpning hade Maria börjat med så smått redan 2002 i samband med att hon slutade röka. Men för att vinna över sin bror på maran insåg hon att hon måste börja träna mer fokuserat och gick med i löparklubben IF Linnéa. Då började också bloggläsarna strömma till.

    – Bloggkommentarerna ger input till träningen och driver mig framåt, de är ovärderliga.

    Hon följer ett gäng träningsbloggar om dagen och har träffat en hel del av sina läsare i verkligheten.

    – Jag gillar bloggar som man kan relatera till, där man känner vissa likheter med den andra bloggaren.

    Antalet besökare uppskattar hon till ungefär 550 om dagen, men det är inget hon stirrar sig blind på.

    – Jag vill vara Mia, den som motiverar, inspirerar och visar att inget är omöjligt – inte anpassa innehållet efter besökarna.

    Och gällande vadet så vann Maria över sin bror - och till skillnad från honom klarade hon maran under fyra timmar.

    Namn: Maria Thomsen
    Ålder: 39
    Yrke: Nordisk marknadschef på Red Hat.
    Bloggadress: http://marathonmia.blogspot.com

    Sara vill ge ut en träningsbok

    Sara Rönne Idänge har bloggat om träning i snart fyra år och minns att hon redan när hon satte igång ville ha en nischad blogg. Hon skriver ungefär 3-5 inlägg om dagen om det mesta som har med träning att göra – allt från nya sportdrycker till maratonlopp på löpband.

    Som yngre höll hon på med handboll men gillade inte skoljympan utan ville hellre träna på sitt eget sätt. Bloggen blev den perfekta motivationshöjaren, läsarkommentarerna peppade henne

    Efter en tids bloggande började hon träffa en del av sina läsare i verkligheten och märkte att vänkretsen sakta men säkert byttes ut.

    – Det var inget aktivt val, det bara blev så. Om man som jag tränar väldigt mycket känns det skönt att träffa andra likasinnade som man kan prata träning med.

    I framtiden drömmer hon om att ge ut en inspirationsbok om träning, gärna en snygg coffee table-bok.

    – Syftet har alltid varit att inspirera andra och motivera mig själv till att träna, jag vill visa att allting går.

    Namn: Sara Rönne Idänge
    Ålder: 28.
    Yrke: Kommunikationskonsult.
    Bloggadress: http://traningsgladje.se

    Terese bloggande gav nya vänner

    När Terese Alvén började blogga i januari 2007 visste hon knappt vad en blogg var. Det hela började med en skoluppgift som övergick i ett mer stadigvarande bloggande och så småningom möten med nyfunna vänner. Att bloggen skulle handla om just träning var självklart eftersom hon har jobbat inom träningsbranschen sedan hon var 15 år.

    – Jag minns att första inlägget handlade om coreträning.

    Tereses främsta mål är att nå ut och inspirera andra till träning. Inläggen handlar om allt från spinningpass till dagens mellanmål och bedriften att klara Stockholm Marathon.

    – Jag minns att inlägget om hur det var att springa maran blev väldigt kommenterat, bedrifter tycks engagera.

    Att bloggen blivit så framgångsrik och lockar runt 15 000 unika besökare i veckan förklarar Terese med en kombination av intressanta ämnen och hårt arbete.

    Oftast har hon inga problem att hitta uppslag till nya inlägg, men ibland står det helt still och det kan kännas pressande.

    – En annan jobbig sak kan vara sega nätuppkopplingar på semestern, säger hon med ett leende.

    Namn: Terese Alvén.
    Ålder: 27.
    Yrke: Bloggare, träningsinstruktör, webbredaktör.
    Bloggadress: http://sparkibaken.se

    Maratonbloggen

    blogg.svd.se

    Vasaloppsbloggen

    blogg.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    För en inbiten löparbloggare är dagens träningspass inte avslutat förrän man uppdaterat sin blogg med träningsresultatet.

    Foto: STAFFAN LÖWSTEDT Bild 1 av 1
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X