Annons
X
Annons
X

Blev riksoffer för näthatet: ”Kände mig som vinnare”

Hon dränktes av hot och kränkningar efter att ha skrivit ett feministiskt inlägg på ett företags hemsida. Julia Pliscovaz utsattes för massivt näthat och blev sedan tjejen alla tyckte synd om. Nu har hon delvis fått upprättelse.

(uppdaterad)
Hatet på Facebook
Julia Pliscovaz fick upprättelse bland annat genom förlikning, men fallet prövades aldrig i domstol.

Julia Pliscovaz fick upprättelse bland annat genom förlikning, men fallet prövades aldrig i domstol. Foto: Malin Hoelstad och Facebook

VAD HÄNDE SEDAN? | Fallet Julia

En nybakad feminist – en ung kvinna som just fått syn på samhällets orättvisor – får ett e-postbrev med en fråga från en kompis: "Kan du hjälpa mig att sprida den här historien?".

Det handlar om en av de mest inflytelserika hiphopartisterna någonsin – den amerikanske rapparen Tupac Shakur som sålt över 75 miljoner skivor – men som också avtjänat ett fyraårigt fängelsestraff för sexuellt övergrepp.

Ska hans ansikte och delvis solkiga historia kränga T-shirts åt H&M?

Annons
X

Julia Pliscovaz funderar ett ögonblick över det absurda med att unga tjejer ska gå runt med en bild av en dömd sexbrottsling på magen och blir allt mer övertygad. Att skriva några rader och posta dem på klädjättens Facebooksida kan väl inte vara så farligt? Tangenterna rasslar och inlägget går iväg:

"Hej H&M. Igår spatserade jag in på H&M och upptäckte att ni har tryckt en tröja med motivet av en dömd våldtäktsman och marknadsför det som nåt coolt. Hade en T-shirt av Hagamannen varit lika okej?"

Man inte ska komma undan med den sortens hot som riktades mot mig.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Julia känner sig nöjd. Hon vill göra sin röst hörd och tycker faktiskt att samhället har blivit en ganska skitig plats. Att diskutera är att bli vuxen. Lyssnad på är vägen dit. Och nu är hon redo.

    Julia stänger av datorn och går och lägger sig.

    Nicke Nordmark på SVT:s Uppdrag Granskning har gjort ett antal prisade filmer och inslag, som reportaget "Blåbärskungarnas rike" som gjorde att utländska bärplockare nu kan räkna med en garanterad minimilön. Och "Den andra våldtäkten" om hur ett våldtäktsoffer utsätts för lokalsamhällets misstroende i det lilla samhället Bjästa. Att han ska komma att intressera sig för det enorma näthat som ska drabba Julia Pliscovaz är en självklarhet.

    Några av de 3 000 kommentarerna efter Julias inlägg på H&M:s Facebooksida. Foto: Facebook

    H&M:s Facebooksida svämmar snabbt över av kommentarer. Några är positiva och hejar på Julia, men de flesta är av en helt annan karaktär: "Jag ska pissa dig i ansiktet". "Äckel, ta självmord”. ”Snälla skjut dig själv”. ”Käften, jag hoppas du blir våldtagen”. Det publiceras nästan 3 000 inlägg och de allra flesta är kränkningar som riktas mot Julia. Många vill slå ihjäl eller dränka henne. Spotta, stena och våldta. De skriver att hon borde ta livet av sig. En person lägger ut hennes adress eftersom "det skjuts för lite människor i Sverige".

    Julia får en chock när hon läster alla kommentarer. Varje gång hon går in i flödet så finns en ny sida fylld av vidrigheter att scrolla igenom. Det tar liksom aldrig slut. Idioter, tänker hon, men inser samtidigt allvaret och hon börjar bli aningen paranoid. Har någon i det här rummet skrivit i tråden, någon på jobbet? En kompis ringer och frågar hur Julia mår. En som sett alla inläggen. Julia försäkrar att hon är okej, men går sedan in på toaletten och gråter.

    Hon kan inte låtsas att kränkningarna inte existerar. Alltsammans står ju där, svart på vitt.

    När Julia ska gå hem från jobbet vill hon inte gå ensam, utan ringer sin sambo som också börjar bli orolig. De kommer överens om att Julia måste ringa polisen och berätta om alla hot. För visst måste det vara brottsligt att skriva så här om en annan människa?

    Julia tar mod till sig och får tala med en handläggare på polisen. Hon berättar att hon vill ta bort inlägget för att alltsammans har spårat ur. En vecka senare kommer ett brev på posten som meddelar att fallet är nedlagt.

    H&M blir snart medvetna om vad som sker på deras sajt, i deras namn, och uppmanar besökare att använda ett vårdat språk. De skriver också att de kommer att ta bort alla inlägg som innehåller otrevligheter eller svordomar. Men det blir inte så. Några sporadiska övertramp raderas. Andra står kvar i månader.

    Nicke Nordmark ringer upp Julia. Han säger att han vill lyfta frågor kring hur man beter sig på nätet och göra något bra av hela grejen. Julia känner sig först skeptisk, men googlar SVT:s stjärnreporter och inser att Nordmark i vilket fall "inte tänker slå henne på käften".

    Äh, jag är med. Uppdrag Granskning brukar ha koll på läget.

    Ett inlägg på H&M:s hemsida kom att förändra hennes liv. Julia Pliscovaz utsattes för näthat, men drev process mot förövarna. Foto: Malin Hoelstad

    I februari 2013 sänds programmet om då 21-åriga Julia och det får ett enormt genomslag. Nästan alla andra medier hänger sedan på. Julia Pliscovaz syns överallt och blir ett av de mest omtalade näthatsfallen i landet. Hon sitter i morgonsoffan med justitieminister Beatrice Ask och intervjuas i alla riksmedier. Hon blir "fallet Julia". Ett modigt offer.

    Hon ler och skakar på huvudet av minnet när hon mötte dåvarande justitieministern. Hon kände sig underlägsen på alla sätt. Oförmögen att bli av med offerkoftan. I dag är Julia en trygg och reflekterande person. Hon har just börjat läsa litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och fyller för tillfället dagarna med att jaga kurslitteratur. I hemstaden Västerås är det många som fortfarande förknippar henne med näthatsmålen, för historien slutar inte som den brukar – med brevet från polisen och en nedlagd undersökning. Julia Pliscovaz vågade mer än så.

    – Jag kände väl egentligen bara att man inte ska kunna komma undan med den sortens hot som riktades mot mig. Och visst, personer som inte klarar att argumentera för sin sak går på person. Det är samma sak i köttvärlden, vissa skrikvrålar om man säger emot. Men jag gillar det inte. Och det måste finnas en gräns, säger hon.

    Det har gått över fyra år sedan hon postade sitt inlägg på H&M:s hemsida och mycket positivt har hänt sedan dess. Ändå visar Brå-rapporten "Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet" att Julia inte är ensam om sin historia, utan att det finns stora brister i det straffrättsliga skyddet vid näthatsbrott. 96 procent av de anmälda hoten och kränkningarna lades ner av polis eller åklagare. Regeringen har tillsatt en utredning som ska presenteras i dagarna med uppdrag att bland annat se över straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning i den digitala världen.

    Julia Pliscovaz fick hjälp av den ideella organisationen Juridikinstitutet med att driva sitt fall och projektledaren Ängla Eklund förklarar att svenska domstolar stått rätt handfallna. Få mål drivis hela vägen och praxis saknas.

    Ingen har sagt förlåt, men jag kände mig ändå som en vinnare när mitt bakkontonummer lästes upp.

    – Att fler anmäler är positivt och att informationen har gått fram att det heller inte är tillåtet med "vilda västern" på internet. Men näthat i sig är inget brott, utan ett fiktivt samlingsnamn för förtal, ofredande och olaga hot exempelvis. I fallet Julia drev vi civilrättsliga mål mot några utvalda personer och krävde skadestånd, förklarar Ängla Eklund.

    Och hur gick det?

    – Det var en framgång eftersom hon fick upprättelse bland annat genom förlikning, men också tråkigt eftersom det aldrig prövades i domstol. Vi tycker att domstolarna behöver bredare tolkningar och inte som tidigare fokusera på handgripligheter när det kommer till ofredande.

    Ängla Eklund menar dock att det är många offer som inte känner att de blir tagna på allvar av polisen. Bristande resurser och kunskap, menar hon är bidragande orsaker. Men att hon ser en liten förbättring. Irena Pozar-fallet – där journalisten fick utstå hot och hat efter att ha kritiserat Zlatan-dokumentären – ledde till fällande dom i tingsrätten medan hovrätten friade. Och i det så kallade Instagrammålet så fälldes två flickor för att ha spridit grovt förtal i text och bild via ett konto på Instagram.

    Julias fyra råd för att vinna över näthatet

    Foto: Malin Hoelstad

    Julia Pliscovaz är glad att hon fick rätt, men berättar också om obehaget med att sitta öga mot öga med en man som hotat med våldtäkt och sagt att han ska pissa henne i ansiktet.

    – Jag var så nervös och hade aldrig varit i rätten tidigare. Killen nekade och han tittade inte ens på mig och var bara arg. Han kände ingen ånger, utan slog bara ifrån sig. Ingen har sagt förlåt. Men jag kände mig ändå som en vinnare när mitt bankkontonummer lästes upp i rättssalen.

    Hade du gjort samma sak i dag?

    – Jag hade aldrig backat ur, om det var det du menade? Men sedan är det klart att jag blev det "offer" alla medier sökte. Någon som alla kunde tycka synd om. Förhoppningsvis har mitt fall gjort att exempelvis polisen vet mer om hur man ska hantera näthat i dag.

    Hur ska man förhindra näthat?

    – Vi behöver ha mer folk på nätet som har koll på var gränsen för vad som är lagligt, och som informerar och uppmuntrar andra till att stå upp för sig själva om man drabbas. Och inte acceptera att ta på sig skuld. En polis jämförde internet med Vasaparken och menade att man inte borde gå dit ensam, för att jag skulle typ skylla mig själv som provocerat. Så sjukt.

    Det är dags att avsluta, jag frågar om hon vill tillägga något. Julia Pliscovaz svarar först nej, för att sedan ångra sig:

    – Det var inte en viss grupp som skrev inläggen, det var alla sorter. Främst killar, men också några tjejer. Det är viktigt att lyfta fram.

    Annons
    X

    Julia Pliscovaz fick upprättelse bland annat genom förlikning, men fallet prövades aldrig i domstol.

    Foto: Malin Hoelstad och Facebook Bild 1 av 4

    Några av de 3 000 kommentarerna efter Julias inlägg på H&M:s Facebooksida.

    Foto: Facebook Bild 2 av 4

    Ett inlägg på H&M:s hemsida kom att förändra hennes liv. Julia Pliscovaz utsattes för näthat, men drev process mot förövarna.

    Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 4
    Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 4
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X