Annons
X
Annons
X

Billigt kött kan göra oss sjuka på sikt

Dåligt djurskydd gör att stressade djur växer sämre. I många länder förebyggs detta med högt antibiotikatillskott i fodret. Ju mer antibiotika som används för att maskera dålig djurvälfärd, desto större är risken för oss människor, skriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet.

Enkelt uttryckt så är glada grisar friska grisar som behöver betydligt mindre antibiotika, skriver artikelförfattarna.

Enkelt uttryckt så är glada grisar friska grisar som behöver betydligt mindre antibiotika, skriver artikelförfattarna. Foto: LARS PEHRSON

BRÄNNPUNKT | ANTIBIOTIKARESISTENS

Antibiotikaresistenta bakterier uppstår varhelst antibiotika används, också inom djurhållningen.

Svensk handel säljer i dag alltmer kött från länder som bryter mot EU:s djurskyddsregler. Handeln importerar också och säljer kött till oss konsumenter som kan sprida antibiotikaresistens. Detta riskerar på sikt att göra oss sjuka och ge oss svårbehandlade infektioner.

Företrädare för handelns stora kedjor säger att vi konsumenter vill ha det billigaste köttet och att handeln därför inte kan sluta att köpa in kött av djur från länder som inte uppfyller EU:s lägsta krav på djurskydd. Man köper in kött av djur som lever med betydligt sämre djurvälfärd än i Sverige. Detta för att pressa priset några kronor per kilo.

Annons
X

I stället för en god djurhållning ger man i en del andra länder antibiotika i fodret i ”förebyggande syfte” för att få den tillväxt hos djuret som man menar att ekonomin kräver. Att ge djur antibiotika för snabb tillväxt är inte tillåtet i EU, men statistiken visar att överanvändningen av antibiotika är hög och att förbudet inte följs. Det allvarliga är att dålig djurhållning i överbelagda, smutsiga utrymmen med för lite strö gör djuren stressade och sjuka. Ett gott djurskydd i en djurvänlig miljö ger friska djur som tillväxer i god takt. Enkelt uttryckt så är glada grisar friska grisar som behöver betydligt mindre antibiotika. Glada grisar minskar därför risken för antibiotikaresistens, vilket innebär att färre farliga bakteriestammar bildas och sprids.

Ju mer antibiotika som används för att maskera dålig djurvälfärd, desto större är risken för oss människor. Antibiotikaresistenta bakterier uppstår varhelst antibiotika används, också inom djurhållningen. Dessa bakterier smittar vidare och sjukdomar hos människor kan bli svåra och allt oftare omöjliga att behandla. Ett uppenbart folkhälsoproblem, som vi ännu bara sett toppen av.

Enligt Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala kan bakterier med resistenssmitta, med rörliga gener, spridas mellan djur och människor på ett sätt som påverkar folkhälsan. Tarmbakterier kan utveckla enzymet ESBL, som bryter ner viktiga antibiotika. Dessa resistenta bakterier kan sedan spridas via livsmedel. Bakterier som MRSA kan smitta genom direktkontakt, djur till människa. På sjukhusen i Danmark räknas grisuppfödare som en riskgrupp, då risken är stor att denne smittats av resistenta bakterier i sitt arbete med grisarna.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Medicinering av hela djurgrupper är mycket vanligt förekommande i EU:s medlemsstater, för att inte tala om världen i övrigt. I EU:s antibiotikaövervakningsprogram 2011, som omfattade 25 länder, fann man att 90 procent av all antibiotika som gavs till djur, gavs till hela djurgrupper via foder eller vatten. I Sverige behandlar man däremot i huvudsak enskilda djur och bara om de blivit sjuka. I Sverige utgör motsvarande behandling av djur endast 10 procent och försäljningen av antibiotika till svenska djur har minskat med hela 13 procent från 2008 till 2012.

    Den huvudsakliga avsikten med ett gott djurskydd är givetvis att värna den svagare parten, djuret, under uppfödning, produktion och slakt. Men en god djurvälfärd är också något att värna om ur ett strikt människoperspektiv.

    I Sverige, med våra djurskyddsregler, god djurvälfärd, med lösgående kor som kan klia sig, umgås med sina gelikar och kanske även mjölka sig när de vill med hjälp av automatisk mjölkning, har djurhälsan förbättrats avsevärt de senaste 30 åren. Våra kor har färre juverinflammationer, färre förlossningssjukdomar och de föder friska kalvar. Resultatet blir då bättre djurhälsa och färre behandlingar med antibiotika.

    Bra djurskydd och djurvälfärd är inte bara något som gynnar djuren utan även oss själva och våra barn. Då kan vi även i framtiden få hjälp av antibiotika vid urinvägsinflammationer, lunginflammationer och andra värre åkommor. Utan fungerande antibiotika kan vi säga adjö till dagens högt specialiserade sjukvård, som vård av för tidigt födda och infektionskänsliga barn, cancer- och transplantationskirurgi.

    Dåligt djurskydd gör att stressade djur växer sämre. I många länder förebyggs detta med högt antibiotikatillskott i fodret. Kött som handeln vill att vi ska lägga på familjens tallrik. Den maten är i många fall den som serveras våra barn i matbespisningar och till våra äldre i servicehusen.

    Om import av billigt kött, från djur som hållits på ett sätt som gör att de inte kan födas upp utan ett skyddande paraply av antibiotika, ses som önskvärt av den fria marknaden, då är det dags att fundera över hur marknaden ska stå till svars för de människor vars liv i framtiden inte kan räddas.

    I EU kostar infektioner hos människor av resistenta bakterier årligen 1 534 100 000 euro. Vi vill därför deklarera att det inte är dyrt med svenska djurskyddsregler, det är tvärt om samhällsekonomiskt lönsamt. Alla behöver vi hjälpas åt att gynna och utveckla djurvälfärden i Sverige och i övriga världen – för allas vår överlevnad.

    Billigt kött kan stå oss dyrt!

    MARGARETA STÉEN

    leg vet, docent, bitr föreståndare, Nationellt centrum för djurvälfärd

    CHARLOTTE BERG

    leg vet, docent, universitetslektor, Nationellt centrum för djurvälfärd

    BIRGITTA STAAF LARSSON

    kvalificerad handläggare, Nationellt centrum för djurvälfärd

    MATS SJÖQUIST

    professor, Föreståndare, Nationellt centrum för djurvälfärd

    TORKEL EKMAN

    forskare, VMD, institutionen för kliniska vetenskaper

    HELENA RÖCKLINSBERG

    universitetslektor i djuretik, docent, institutionen för husdjurens miljö och hälsa

    Samtliga vid Sveriges lantbruksuniversitet

    Mer debatt om maten vi äter:

    Läs även

    Kan du tänka dig att äta mindre kött?

    svd.se

    Är det bra att skolor har köttfria dagar?

    svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Enkelt uttryckt så är glada grisar friska grisar som behöver betydligt mindre antibiotika, skriver artikelförfattarna.

    Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X