Annons
X
Annons
X

Bensinskatten slår inte mot fattiga

Bensinskatt är den enda metod som hittills lett till att halten koldioxid i atmosfären minskar. Enligt ny forskning stämmer inte påståendet att människor med minst pengar drabbas hårdast. En rapport visar att bensinskatten slår hårdast mot dem som tjänar mest i Kina, Indien, USA och 22 länder till. I Sverige är bensinskatten neutral.

Dålig kollektivtrafik, heltidsjobb och bekvämligen att kunna ta bilen är några av skälen till att familjen Granlund i Sollentuna tycker att det är värt att betala för två bilar. Ska bensinskatten få dem att ställa bilen måste den höjas rejält, anser Håkan Granlund. Här med barnen Louise och Ulrika och hustrun Anna.

Dålig kollektivtrafik, heltidsjobb och bekvämligen att kunna ta bilen är några av skälen till att familjen Granlund i Sollentuna tycker att det är värt att betala för två bilar. Ska bensinskatten få dem att ställa bilen måste den höjas rejält, anser Håkan Granlund. Här med barnen Louise och Ulrika och hustrun Anna. Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN

Familjen Granlund i Sollentuna norr om Stockholm blev en tvåbilsfamilj ungefär samtidigt som första barnet, Louise, föddes. I dag är Louise 19 år och har själv körkort.

–Det var ett sätt att få ihop vardagen när jag började jobba och Louise började på dagis, säger mamma, Anna Granlund.

Några år senare föddes Ulrika. Pappa Håkan har varit lagledare för hennes fotbollslag i åtta år nu med allt vad det innebär av skjutsningar olika tider på dygnet. Tre gånger i veckan ska familjens tjejer till stallet. Att ha två bilar ger en frihet som familjen är beredd att betala mycket för.

Annons
X

–Ska bensinskatten få effekten att vi kör mindre så måste den höjas med sju-åtta kronor. Men en krona då och då, en successiv höjning, leder till att man vänjer sig vid ett högre pris, resonerar Håkan Granlund.

Bensinskatten beskrivs ofta som orättvis, att fattiga familjer drabbas hårdast. ”De som drabbas först är låginkomsttagare som har minst pengar att lägga på transporter och mest att förlora om de tvingas välja bort bilen”, anser Motormännens Riksförbund på sin hemsida.

Men ny forskning visar att det argumentet kan ifrågasättas. Bensinskatten i Sverige är neutral, enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

–Om man delar in befolkningen efter hushållens totala utgifter så blir en tydlig effekt att de rikaste hushållen betalar större andel av sina utgifter till bensinskatt än de fattigare hushållen.

Han har även undersökt hur skatten slår om den räknas på hushållens totala inkomster i stället för av deras kostnader. I det fallet blir det en liten nackdel för hushållen med lägst inkomst.

–Men skillnaden är så liten att sammanfattningsvis så är bensinskatten tämligen neutral.

Poängen med att räkna på hushållens utgifter i stället för inkomster är att inkomsterna varierar över åren. Pensionärer kan ha låga inkomster men stora besparingar och studenter kan ha höga framtida inkomster men lite pengar för tillfället.

Bensinskatten är enligt Thomas Sterner det enda politiska verktyg hittills som faktiskt leder till minskad koldioxidhalt i atmosfären, till skillnad från Kyotoprotokollet och EU:s handel med utsläppsrätter. Forskning om bensinskatter är ett av hans huvudämnen sedan lång tid.

Transportsektorn står globalt för en fjärdedel av koldioxidutsläppen från mänsklig verksamhet, och andelen växer. Att använda bensinskatten är ett effektivt verktyg för att minska utsläppen, anser Thomas Sterner.

–Om priset på drivmedel går upp så anpassar sig folk ganska kraftfullt, men det går långsamt. Om priset höjs 10 procent så minskar förbrukningen successivt med 7–8 procent över tio år. Men på ett års sikt går det knappt att se några effekter.

Inte heller i fattiga länder slår bensinskatten mot dem som har det sämst. Tillsammans med 34 forskare har Thomas Sterner granskat effekterna av bensinskatter i 25 olika länder. Viktiga utsläppsländer som USA, Kina och Indien finns med i studien förutom EU och flera afrikanska länder. En stor del av världens befolkning täcks in. Resultaten publiceras i en bok som presenteras vid FN:s klimatmöte som pågår nu i Durban.

–Flera av mina medförfattare var tveksamma till projektet eftersom de hade uppfattningen att en bensinskatt inte är bra för de fattigaste. Men resultatet är tydligast i de fattigaste länderna, där påverkas medel- och höginkomsttagare mest av skatten, säger Thomas Sterner.

Men de fattigaste har väl ingen bil?

–Nej, just därför påverkas de inte så mycket. Men riktigt fattiga människor kan lägga en 10, 15 procent av sin inkomst på bussbiljetter. Det förvånade mig. Biljettpriset påverkas också av en höjd bränsleskatt, men de rikaste får betala en högre andel och påverkas mest. En lösning kan vara att beskatta bensin högre än diesel, som används i bussar.

Många utvecklingsländer behöver få in mer skattepengar exempelvis för att bygga sjukvård och utbildning. Då är en bensinskatt mycket bättre än skatt på mat dels av rättviseskäl, men också för att styra bort från fossila bränslen, anser forskarna.

–Jag tycker också att bensinskatten borde vara lättast att införa jämfört med att påverka köttätandet, avskogningen, risodlingar eller kolkraftanvändningen, säger Thomas Sterner.

Familjen Granlund i Sollentuna hade gärna kört på andra bränslen än bensin.

–Varför har de inte kommit längre? Det känns som att vi är grundlurade av oljeindustrin, säger Anna Granlund.

Annons
X

Dålig kollektivtrafik, heltidsjobb och bekvämligen att kunna ta bilen är några av skälen till att familjen Granlund i Sollentuna tycker att det är värt att betala för två bilar. Ska bensinskatten få dem att ställa bilen måste den höjas rejält, anser Håkan Granlund. Här med barnen Louise och Ulrika och hustrun Anna.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X