Annons
X
Annons
X

Grodmansjakten: ”Plötsligt hördes öststatsspråk”

Dykare från främmande makt på svensk mark 1984? I en nyutkommen bok berättar befälet Mikael Lindholm om sina upplevelser under den dramatiska grodmansjakten på Almö i Karlskronas skärgård – en händelse som närmast blivit mytomspunnen i försvarskretsar.

Bild 1 av 2

Den nya boken ”Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984”, skriven av Mikael Lindholm. (Stefan Nilsson Sjösäkerhet AB)

Bild 2 av 2

Bild 1 av 12

Den nya boken ”Ubåtar och grodmän – 6 dygn på Almö 1984”, skriven av Mikael Lindholm. (Stefan Nilsson Sjösäkerhet AB)

Sovjetiska U 137:s grundstötning 1981 och ubåtsjakterna i svenska vatten på 1980-talet blev världsnyheter, under själva kulmen av Kalla kriget.

Mitt under vild ubåtsjakt i vattnen utanför Karlskrona 1984 gjordes även observationer på land. Flera soldater såg, genom bildförstärkare, en dykare simma i land på Almö, nära fastlandet.

Fortfarande finns det material om händelserna som är sekretessbelagda. Dessa väntas bli tillgängliga först år 2035.

Almö-dramat har beskrivits i flera böcker tidigare av säkerhetspolitiska experter och högre officerare – mer om detta mot slutet av denna text.

Nu har Mikael Lindholm, befäl under de dramatiska sex dygnen av grodmansjakt, skrivit en bok om händelserna och den svenska militära insatsen på ön. Han vill ge vad han menar är en rättvis bild av vad som hände och hur den militära insatsen på ön fungerade.

Annons
X
Annons
X

Här ligger Almö i den så kallade Karlskrona-bassängen där en intensiv ubåtsjakt pågick i februari/mars 1984.

Foto: SvD Grafik Bild 1 av 1

Bild 2 av 12

1 000 man från armén i insatsen

Här ligger Almö i den så kallade Karlskrona-bassängen där en intensiv ubåtsjakt pågick i februari/mars 1984.

Här ligger Almö i den så kallade Karlskrona-bassängen där en intensiv ubåtsjakt pågick i februari/mars 1984. Foto: SvD Grafik

Mer än 1000 man från armén deltog på landsidan under insatsen. Det som fick Mikael Lindholm att skriva boken 30 år senare var att den militära insatsen på ön häcklats som vilda västern och en jakt på svanar.

– Det känns bra att ha fått berätta mina upplevelser. Det var ju en viss upprördhet över vandringshistorier med mera som gav mig energi till skrivandet. Nu finns en bild ”inifrån” tillgänglig för den som är intresserad, säger Mikael Lindholm till SvD.

Grodmansjakten på Almö har blivit lite bortglömd i historieskrivningen av ubåtsjakterna, enligt Mikael Lindholm.

– Jag valde titeln ”ubåtar och grodmän ”med tanke på detta. Jag uppfattar att denna typ av händelser oftast beskrivits med begreppet ubåt/ubåtar. Där har fokus legat. Men ubåtarna var nog oftast en transportör av människor och materiel som skulle göra något mera än att bara ”åka runt”. Detta var sannolikt omfattande operationer – både mänskligt och materiellt – som var väl förberedda, hade tydliga. målsättningar med mera. Det var en del av detta vi kom i kontakt med.

Scrolla ned för detaljer från boken och fler skildringar av Almö-händelsen.

Annons
X
Annons
X

Kvällspostens löpsedel om jakten på ”flyende grodman” på Almö.

Bild 1 av 1

Bild 3 av 12

”Grodmannen” på Almö 1984

Kvällspostens löpsedel om jakten på ”flyende grodman” på Almö.

Kvällspostens löpsedel om jakten på ”flyende grodman” på Almö.

Den omtalade händelsen, som renderade stora rubriker och löpsedlar flera dagar, inträffade på Almö i Karlskrona skärgård den 29 februari 1984 under en period av intensiv ubåtsjakt – två år och ett par månader efter att den sovjetiska ubåten U137 gått på grund vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona.

Efter larm från en vaktpost, som genom bildförstärkare sett en dykare ta sig iland på Almö, startade en dramatisk jakt med både polis och militär. Hundförare fick upp spår som ledde tvärs över ön och ner i vattnet på västra sidan.

Några dygn senare öppnas eld mot vad man uppfattar som en dykare på isen, men objektet som siktats försvinner ner i en vak och undkommer.

Under de sex intensiva dygnen av jakt på Almö observerar svensk militär även vid två tillfällen en dykarfarkost som lyckas komma undan trots en fälld sjunkbomb vid det andra tillfället.

Teorin var att Almö fungerade som en kommunikationsled för dykarna in och ut från ”Karlskrona-bassängen”. Utanför ska moderubåten ha funnits.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X

    En av marinens helikoptrar med en hydrofon under ubåtsjakt på 1980-talet.

    Foto: Ingvar Karmhed/TT Bild 1 av 1

    Bild 4 av 12

    Spänt mellan stormakterna

    En av marinens helikoptrar med en hydrofon under ubåtsjakt på 1980-talet.

    En av marinens helikoptrar med en hydrofon under ubåtsjakt på 1980-talet. Foto: Ingvar Karmhed/TT

    Observationerna av dykare på Almö gjordes alltså i samma veva som den intensiva ubåtsjakten ägde rum. Situationen mellan Nato och Warszawa-pakten var oerhört spänd och året innan genomförde Nato övningen ”Able Archer” – en realistisk kärnvapenövning som av Sovjet tolkades som att Nato förberedde att första slag med kärnvapen.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Stora rubriker i Expressen efter att militären öppnat eld mot en förmodad dykare på isen.

    Bild 1 av 1

    Bild 5 av 12

    ”Fienden fick gå över till plan B”

    Stora rubriker i Expressen efter att militären öppnat eld mot en förmodad dykare på isen.

    Stora rubriker i Expressen efter att militären öppnat eld mot en förmodad dykare på isen.

    1984 var Mikael Lindholm 26 år och chef för en skyttepluton – med 52 värnpliktiga och tre yrkesofficerare – som sattes in i jakten efter dykare från främmande makt. Hans minnen från 1984 finns kvar både i dagböcker och tjänsteanteckningarna.

    Enligt Mikael Lindholm såg eller hörde soldater dykare vid flera tillfällen. Vid ett tillfälle fann man ett avtryck av en sko till en dykardräkt. Själv såg Lindholm en tre till fyra meter lång, cigarrliknande farkost som två nätter i rad uppmärksammades ett hundratal meter från stranden.

    Vid första tillfället hann farkosten smita iväg, vid det andra tillfället fälldes sjunkbomb som träffade fel, enligt boken.

    – Vår uppgift var att ”hindra” fienden att passera ön. Jag menar att vi löste den uppgiften då vi inte hade några observationer efter måndagskvällens besök av ”cigarren”. Min tolkning är att fienden fick gå över till plan B. Detta utan att vi fick tag på någon dykare eller farkost, säger Mikael Lindholm.

    En filmrulle med misstänkta underrättelsebilder hittades i ett torn på Almö och beslagtogs.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Hasslöbron från Almö.

    Foto: Mikael Lindholm Bild 1 av 1

    Bild 6 av 12

    ”Öststatsspråk på telefonlinjen”

    Hasslöbron från Almö.

    Hasslöbron från Almö. Foto: Mikael Lindholm

    Under jakten på dykare hände något annat märkligt, berättar Mikael Lindholm i boken.

    ”Det börjar plötsligt talas ett öststatsspråk med hög och klar röst på telefonlinjen. Fänrik A tänker att någon måste ha kopplat in sig på linjen och rycker ut till bron (där telefontråd är fäst, reds anm) för att kontrollera om det är något i vattnet. Men hela linjen är ok”.

    Enligt Lindholm förklarade experter på sambandsstjänst efteråt att det någonstans ifrån sänts med alla tillgängliga slutsteg för att få igenom viktiga meddelanden:

    ”Telefontråden hade blivit antenn”, konstaterar Lindholm i boken.

    Kan du precisera ”öststatsspråk”?

    – Nej, men det var ett slaviskt språk, definitivt.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Mikael Lindholms egen skiss av den cigarrliknande farkosten han såg i vattnet hundra meter från land. Bilden är hämtad från hans dagbok.

    Foto: Mikael Lindholm Bild 1 av 1

    Bild 7 av 12

    ”Frustrerande – nära ta dykare”

    Mikael Lindholms egen skiss av den cigarrliknande farkosten han såg i vattnet hundra meter från land. Bilden är hämtad från hans dagbok.

    Mikael Lindholms egen skiss av den cigarrliknande farkosten han såg i vattnet hundra meter från land. Bilden är hämtad från hans dagbok. Foto: Mikael Lindholm

    Mikael Lindholm säger att det känns frustrerande att man inte lyckades fånga in en dykare eller farkost, enligt honom var det nära.

    – Jag tror inte vi får något slut på denna typ av verksamhet förrän vi fått ovedersägliga bevis i form av en undervattensfarkost eller en dykare. Vi hade en ambition att få fram bevis, till exempel genom att vår ledning gav oss eldtillstånd utan föregående varning från och med den 5 mars, men också vår egen ambition var att tillfångata eller om nödvändigt skjuta en dykare/farkost. I det perspektivet kändes det frustrerande att lämna Almö utan att ha lyckats.

    – Därmed, i det långsiktiga perspektivet, fick vi fortsätta uppleva denna typ av operationer. Så även i backspegeln är det frustrerande, säger Mikael Lindholm.

    – Jag beklagar att vi inte fick tag på en dykare. Hade vi gjort det hade det nog besparat Svea rike en hel del ubåtsångest…

    – De här aktiviteterna har aldrig slutat. De har hållit på i decennier och ser ut att fortsätta än i dag.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Almö-vy från postställe 37 där man i bildförstärkare uppges ha sett en dykare på isen, ”med en platt kantig ryggsäck”. Bilden tagen 30 år senare.

    Foto: Mikael Lindholm Bild 1 av 1

    Bild 8 av 12

    Fynd på land efter jakten

    Almö-vy från postställe 37 där man i bildförstärkare uppges ha sett en dykare på isen, ”med en platt kantig ryggsäck”. Bilden tagen 30 år senare.

    Almö-vy från postställe 37 där man i bildförstärkare uppges ha sett en dykare på isen, ”med en platt kantig ryggsäck”. Bilden tagen 30 år senare. Foto: Mikael Lindholm

    I efterhand hittades en långvågsantenn för kommunikation med ubåtar på Almö. Ett annat fynd var nedgrävd nödproviant från främmande makt.

    Enligt Mikael Lindholm ska det finnas sekretessbelagt material från Almö-dygnen, material som inte blir offentligt förrän 2035.

    Vad tror du att det sekretessbelagda materialet om händelserna består av? Har du gissningar?

    – Jag vill helst inte spekulera, men…materiel, rapporter som presenterat slutsatser. Kanske nationsbestämningar…

    Genom åren har Mikael Lindholm fått på frågan ”tror du det var något?” – så fort ubåtsfrågan kommit på tal.

    – Detta är första steget där vi oftast fastnar. Det är lätt att stänga dörren till hela frågan när individen inte ser konkreta bevis. Här stod ju mycket av debatten under 80- och 90-talen. Var det något eller var det inte…

    – För mig är det steget överspelat. Jag vet att det var något! Då inträder steg två där man måste diskutera detta som ett faktum. Det samtalet vill jag vara med i, hur vi hanterar det faktum att fienden är innanför gränsen redan i fredstid. Vi har faktiskt blivit förvarnade och skulle därmed kunna vara förberedda. Churchill sa något i den stilen ”den som är förvarnad är också förberedd”. Hos oss är det inte så.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Stillbild från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” från 1987 som inleds med en dramatiserad skildring av händelsen på Almö.

    Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm. Bild 1 av 2

    I boken ”Ryska elitförband” berättas det bland annat om den ryska dykarfarkosten Sirena med plats för två attackdykare.

    Foto: Wikimedia Commons. Bild 2 av 2

    Bild 9 av 12

    ”Andningsaggregaten typiska för ett visst land”

    Stillbild från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” från 1987 som inleds med en dramatiserad skildring av händelsen på Almö.

    Stillbild från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” från 1987 som inleds med en dramatiserad skildring av händelsen på Almö. Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm.

    Militärhistorikern Lars Gyllenhaal och underrättelseexperten Joakim von Braun har skrivit om händelserna på Almö i boken ”Ryska elitförband” (Lind & Co, 2013).

    – Helt kort så anser jag att vår bok presenterar tillräckligt med underlag om Almö 1984 för att de händelserna måste kunna klassas som sannolika incidenter med främmande makts dykare. Frågan är närmast om de var sovjetiska eller östtyska, säger Gyllenhaal som dock inte kan utesluta att det lika gärna kan ha handlat om Nato-dykare eller något annat.

    Mikael Lindholm är dock noga med att inte peka ut någon nation.

    – Jag har inget underlag för att nationalitetsbestämma de som kränkte. Jag har försökt hålla en klar linje i boken att inte spekulera utan att ”bara” beskriva vad jag upplevde. Jag har kollegor som visat bilder på den typ av företeelser, materiel med mera som vi observerade, säger Mikael Lindholm och fortsätter:

    – Andningsaggregaten, den 29 februari där det bara fanns något på bröstet, samt dykaren på isen den 3 mars med en platt kantig ryggsäck, de är tydligen ganska typiska för ett visst land. Men utifrån detta kan inte jag påstå något.

    I boken ”Ryska elitförband” berättas det bland annat om den ryska dykarfarkosten Sirena med plats för två attackdykare. Foto: Wikimedia Commons.

    Annons
    X
    Annons
    X

    En scen från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” med en scen där främmande makts elitsoldater tar sig i land på Almö 1984.

    Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm Bild 1 av 1

    Bild 10 av 12

    Grodmansjakten i Försvarsmaktens spelfilm

    En scen från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” med en scen där främmande makts elitsoldater tar sig i land på Almö 1984.

    En scen från Försvarets film ”Förebudet – Sverige under attack” med en scen där främmande makts elitsoldater tar sig i land på Almö 1984. Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm

    Försvarsmaktens informationsfilm ”Förebudet – Sverige under attack” om främmande makts krigsförberedelser i Sverige under kalla kriget, har setts av mängder av försvarsanställda och värnpliktiga genom åren.

    Filmen öppnar just med den påstådda grodmannen på Almö, och för tittarna presenteras det hela som om att det inte råder minsta tvivel på att en främmande makts dykare befunnit sig på ön.

    Dramatiseringen är något tillspetsad, jämfört med vittnesskildringarna.

    Scenariot i filmen är att främmande makts specialstyrkor agerar förtrupp inför ett storkrig – de landsätts i Sverige för att slå ut viktiga samhällsfunktioner och eliminera landets politiska och militära ledning.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Stillbild från filmen ”Förebudet – Sverige under attack” som visar hur en spårhund söker efter den misstänkta grodmannen på Almö.

    Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm. Bild 1 av 1

    Bild 11 av 12

    Spionjägaren: ”Spåren mycket färska”

    Stillbild från filmen ”Förebudet – Sverige under attack” som visar hur en spårhund söker efter den misstänkta grodmannen på Almö.

    Stillbild från filmen ”Förebudet – Sverige under attack” som visar hur en spårhund söker efter den misstänkta grodmannen på Almö. Foto: Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm.

    Olof Frånstedt, chef för Säpos kontraspionage 1967-1978, berättar i sin självbiografi Spionjägaren del 2 (Ica Bokförlag, 2014) att Säpo under kalla kriget många gånger fick larm från allmänheten om händelser som som hade ”bäring på militär säkerhet”, bland annat vittnen som sett dykare.

    Om observationen på Almö skriver Frånstedt:

    ”Jag bedömer fortfarande rapporten som synnerligen trovärdig, att en grodman avverkade en kort sträcka på land p å en av öarna utanför Karlskrona. Spåren var också mycket färska och det kan ha handlat om minuter från att grodmannen hade kunnat gripas”.

    Annons
    X
    Annons
    X

    U 137 på grund i Karlskrona skärgård 1981.

    Foto: Albert Håkansson/TT Bild 1 av 1

    Bild 12 av 12

    U 137 på grund i Karlskrona skärgård 1981.

    U 137 på grund i Karlskrona skärgård 1981. Foto: Albert Håkansson/TT

    ”U 137 skulle hämta elitsoldater”

    I boken ”Omöjlig ubåt” från 2014, skriven och utgiven på eget förlag av den pensionerade kommendören av 1:a graden, Nils-Ove Jansson, skulle den sovjetiska ubåten U 137, som grundstötte i Blekinge 1981, hämta en grupp elitsoldater, Spetsnaz. Deras uppgift på svensk mark ska enligt Nils-Ove Jansson ha varit att placera ut kärnvapenladdningar inom marinbasen i Karlskrona. Dessa kärnvapen skulle detonera i början av ett tänkt storkrig.

    Han var 1992–95 chef för överbefälhavarens Underrättelse- och säkerhetskontor.

    – I dag tror många att försvaret under ubåtsjakterna jagade minkar eller sillstim. Bokens syfte är att visa att det rörde sig om systematiska och allvarliga kränkningar under lång tid, sa Nils-Ove Jansson till SvD i november 2014.

    Nils-Ove Jansson pekar ut Sovjetunionen som inkräktaren.

    Enligt honom skulle kärnvapen sättas in både för att hindra Nato att utnyttja svenskt område och lamslå Sveriges statsledning samt försvar.

    Hans källor är ex-sovjetiska officerares vittnesmål efter kalla krigets slut, ”samt minnen och egna efterforskningar”.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X