Annons
X
Annons
X

Barnens pillerkarta ritas om

Svenska barns pillerkarta har förändrats drastiskt på sex år. Antibiotika minskar, medan läkemedel för att barnen ska klara av vardagen och skolan ökar kraftigt. Mest ökar sömnmedlet melatonin med en uppgång på 335 procent. Men många barn kan få melatonin felaktigt.

De är ledsna, kan inte sova och har svårt att koncentrera sig i skolan. Så skulle många svenska barns hälsotillstånd kunna sammanfattas. Den totala mängden läkemedel som de äter är ungefär densamma som 2006, med runt en miljon barn som får läkemedel på recept. Men när delarna skärskådas visar det sig att pillerkartan har ritats om - rejält.

Kampanjer mot mer antibiotikaanvändning har gett resultat. Mellan år 2006, då Socialstyrelsen började föra tillförlitlig statistik, och 2011, har förskrivningen till barn minskat med 12 procent. Samtidigt har läkemedel för sömnbesvär och psykiska problem ökat explosionsartat, visar SvD:s kartläggning.

Runt hälften av preparaten är inte godkända för barn utan har bara prövats på vuxna - som sömnmedlet melatonin.

Annons
X

Sömnmedel står för en stor del av ökningen. Antalet barn som får recept har ökat med 170 procent på sex år och är nu drygt 11 000. Oftast gäller det just melatoninpreparat, som används av 8691 barn.

Boomen är ett tydligt exempel på hur synen på medicinering skiljer sig åt.

Flera läkare som SvD har talat med pekar på att melatonin är ett kroppseget hormon med få biverkningar - och att ökningen inte är problematisk. Men Lena Leissner, sömnexpert och överläkare vid neurokliniken i Örebro, är starkt kritisk.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det är helt makalöst. Jag tror att det handlar om föräldrar som tar en genväg för att slippa engagera sig i något som är tyngre. Man vill ha ett lyckopiller som löser alla problem, säger hon.

    Lena Leissner målar upp en bild av stressade familjer som vill väl, men med en överfull vardag. Själv använder hon melatonin för att förbättra dygnsrytmen hos tonåringar. Men hon menar att ingen under tolv år bör få ämnet, som inte är testat på barn utan egentligen enbart är godkänt för patienter över 55 år.

    – Ingen evidens visar heller att det fungerar som sömnmedel. Och en otäck sak är att de kan störa könsutvecklingen om barnet inte passerat puberteten, säger Lena Leissner.

    Även på sömnlaboratoriet vid Karolinska sjukhuset i Huddinge, ser överläkaren Danielle Friberg problem. Hon anser att vårdcentraler ofta missar att barns sömnproblem kan bero på andningsuppehåll, så kallad apné.

    – Man ger läkemedel istället, vilket kan förvärra tillståndet.

    Även andra preparat för att klara vardag och skola blir vanligare. På sex år har antalet barn som medicineras för adhd ökat med 178 procent. Antalet pojkar i förskoleåldern har ökat med 220 procent. Totalt fick 26 000 barn mellan 0 och 17 år adhd-läkemedel förra året, varav 541 förskolebarn.

    Anna Lundh, överläkare på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Stockholm, anser att ökningen till stor del beror på en bättre kunskap om både adhd och medicinering.

    Hon pekar däremot på studier som visar att barn som medicineras får sämre stöd på annat sätt, till exempel med terapi och familjestöd, trots att detta rekommenderas – även vid medicinering.

    – Det är helt emot de kliniska riktlinjer som finns, säger hon.

    Runt fem procent av barnen i skolåldern beräknas ha adhd idag, runt 1,5 procent tar medicin. Men adhd som inte behandlas, med medicin eller terapi, kan leda till depressioner och missbruk.

    – Barn som hela tiden blir tillsagda, “du lyder inte, du är besvärlig, sitt still”, får en sekundär påverkan, säger Anna Lundh.

    De senaste sex åren har även 32 procent fler barn fått antidepressiva, varav två av fyra medel i toppskiktet inte är godkända för barn. Ändå medicinerades över 1 000 barn under tolv år förra året, en ökning på 50 procent.

    Även lugnande medel ökar. Förra året fick 12 000 barn och unga lugnande medel. Av dessa var knappt 3500 i förskoleålder och 880 stycken spädbarn.

    Samtidigt ökar trycket på landets BUP-kliniker. Trots att all fler barn utreds, ökar inflödet från skolorna och köerna växer.

    Psykiater Anna Lundh tar också upp att förändringar i vårt sätt att leva har en del i barns ökade psykiska besvär. När det gäller sömn lider barn med neuropsykologiska störningar, som adhd, ofta av sömnstörningar. Men även barn som utsätts för stress och överkrav kan få sömnstörningar och ångest, även om de inte syns i läkemedelsstatistiken.

    – Vi måste fråga oss om vi ska ha ett samhälle där 10 procent av barnen kvalar in under diagnosen adhd eller om det också har att göra med hur vi organiserar vårt samhälle?

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för?

    quiz.svd.se

    V 39 | Vad heter den omstridda boken?

    quiz.svd.se

    V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?

    quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X