Annons
X
Annons
X

Bara var tredje M-kommuntopp är kvinna

Bara 38 procent av Sveriges kommunstyrelseordförande är kvinnor och endast 1 procent är födda utomlands, visar SvD:s granskning. Sämst är siffrorna för Moderaterna – färre än var tredje moderat kommunaltopp är kvinna.

(uppdaterad)
Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé medger att partiet inte lyckats tillräckligt väl med jämställdhetsarbetet på kommunal nivå.

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé medger att partiet inte lyckats tillräckligt väl med jämställdhetsarbetet på kommunal nivå. Foto: Yvonne Åsell/SvD

På 1990-talet blev "varannan damernas" ett begrepp i svensk politik. Ingvar Carlsson (S) införde en helt jämn könsfördelning i sin regering och hans efterträdare på statsministerposten har alla behållit principen: Göran Persson (S), Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S).

Men trots att svenska regeringar varit numerärt jämställda i över två decennier så är könsfördelningen fortfarande skev bland kommuntopparna.

I dag utgör kvinnor 38 procent av ordförandena i landets 290 kommunstyrelser, kommunernas "regeringar", visar SvD:s granskning av data från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det är ändå en rejäl ökning sedan förra mandatperioden.

Annons
X

Fyra av tio socialdemokratiska och centerpartistiska kommunstyrelseordförande är kvinnor. För Moderaterna gäller snarast "knappt var tredje damernas". Övriga partier har för få ordförandeposter för att några slutsatser ska kunna dras.

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé framhåller att hans parti – utan kvoterade valsedlar – till och med har något fler kvinnor än män i riksdagen och att partiledaren är kvinna, men att partiet har "mer att jobba på" i kommunerna.

– Vi behöver arbeta mer med vårt lokala rekryteringsarbete och understödja det nationellt. Det handlar om att erbjuda ledarskapsutbildningar och mentorstöd, och att olika kommittéer och valberedningar jobbar mer aktivt med att ställa frågan en gång till när kvinnor säger nej. Vi märker ofta när frågan går till en man att det blir ja direkt, men med kvinnor måste man ibland ställa frågan tre gånger, säger Tomas Tobé.

Varför är det viktigt med en jämn numerär könsfördelning?

– Jag tycker att det är viktigt att Moderaterna som parti i stor utsträckning representerar hur det ser ut i samhället. Om man vill vara ett brett och stort parti behövs en bred representation, säger Tomas Tobé.

Fram tills senaste valet fanns bara enstaka statsråd med utländsk bakgrund. Men fyra av den nuvarande regeringens 24 ministrar är födda utomlands. Det speglar i princip andelen utrikesfödda bland befolkningen över 18 år, som ligger på ungefär 19 procent.

Bland kommunstyrelseordförandena är det emellertid bara en procent – fyra av 290 – som är födda utomlands, visar SvD:s granskning:

  • Ilko Corkovic (S) i Borgholm, flykting från Bosnien och Hercegovina på 1990-talet.
  • Parisa Liljestrand (M) i Vallentuna, flykting från Iran.
  • Irja Gustavsson (S) i Lindesberg, född i Finland.
  • Yoomi Renström (S) i Ovanåker, adopterad från Korea.

Fyra kommunalråd har dessutom en eller båda föräldrarna födda utomlands. Ytterligare tre tillhör eller har rötterna i den nationella minoriteten tornedalingar.

Till den senare kategorin hör arbetsgivarorganisationen SKL:s ordförande Lena Micko (S), som även är kommunalråd i Linköping.

– Det är en viktig demokratisk fråga att förtroendevalda speglar blandningen i befolkningen. Men det tar tid att förändra. Det måste börja med att förtroendevalda med annan bakgrund kommer in på fler och fler uppdrag, men ofta blir man inte kommunalråd direkt. Man måste arbeta medvetet med det och där finns mer att göra, säger Lena Micko.

En intensiv debatt pågår på ledar- och kultursidor om så kallad identitetspolitik. Å ena sidan finns de som lyfter fram kollektiva identiteter, som etnicitet och sexuell läggning, för att tillvarata minoritetsgruppers rättigheter. Å andra sidan de som tycker att rasistiska strukturer bara förstärks när människor stoppas in i olika fack.

Är det rimligt att kräva att varje enskild minoritetsgrupp är proportionellt politisk representerad?

– Nej, man kan inte tänka så, men vi måste ändå kunna öka andelen, säger Lena Micko.

Carin Jämtin, Socialdemokraternas partisekreterare, konstaterar att partiet har en 50/50-regel när det gäller könsfördelning, men att de inte anger några procentsatser för andra grupper.

– Vi säger att vi ska spegla samhället. Vi vill ha en blandning av människor med olika erfarenheter. Men det kan man jobba med utan att sätta en exakt procentsiffra, det blir fyrkantigt i så fall, säger Carin Jämtin.

Fotnot: Kommunstyrelsens ordförande är kommunens högsta politiker och kallas ofta kommunalråd (även om det i en del kommuner finns flera kommunalråd).

Här styrs kommunerna av kvinnor

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé medger att partiet inte lyckats tillräckligt väl med jämställdhetsarbetet på kommunal nivå.

Foto: Yvonne Åsell/SvD Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X