Annons
X
Annons
X
Världen
Kommentar

Karin Henriksson: Kritiken mot Obama tar ny fart

Obamas sista år

Det kan svänga snabbt för en president. För några veckor såg Barack Obamas facit strålande ut: uppgörelse med Iran, nytt handelsavtal, ja till samkönade äktenskap, närmandet till Kuba. Men hans ovilja att lystra till – luddiga – krav på hårdhandskar mot IS gör att kritikerkören stämmer upp igen.

Barack Obama blev känslosam när han i veckan pratade om de unga offren i skolmassakern i Sandy Hook.

Barack Obama blev känslosam när han i veckan pratade om de unga offren i skolmassakern i Sandy Hook. Foto: Jacquelyn Martin/AP

WASHINGTON. Vid årsskiftet 2008–2009 rådde en spänd förväntan efter åtta år med George W Bush, kanske inte bara bland de 53 procent som röstat in den förste svarte presidenten. Nu har Obama bara ett år på sig att pricka av det som återstår på den långa listan.

Obamas positiva och negativa kurvor i Gallups dagliga mätning är ganska jämna. För tillfället säger 47 procent att de gillar honom och 48 procent att de ogillar honom. Hans personlighet hjälper inte till i rådande piskande stämningsläge. De i och för sig ljumma vännerna skulle säga: sval, resonerande, tålmodig. Och ovännerna: arrogant, uppläxande, fegt vacklande.

Så här sa Obama själv för ett tag sedan om reaktionerna på kritiken om IS och Syrien:

Annons
X

– Av någon anledning definieras amerikanskt ledarskap alldeles för ofta om huruvida vi skickar marktrupper eller inte någonstans.

Obama får en fråga från Taya Kyle, make till den stupade soldaten Chris Kyle. Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP

Han fortsatte resonemanget med att hans ambition varit att se till att USA stärker sitt inflytande och gör allt för att bidra till större uppslutning kring att lösa problem, som ebola och klimatet. Och om kandidaterna som vill efterträda honom sa han dels att han utgår från att det blir en demokrat; dels att presidentens ansvar når bortom snäva väljarskikt hemma – alltså en indirekt hälsning till flera republikaner.

Det hörs, faktiskt, mindre prat än inför tidigare presidenters sista år om att Obama kommer att förvandlas till en ”halt anka” fram till maktskiftet den 20 januari 2017. Det beror på att han inte tvekat att ta till de maktmedel han har för att få igenom sin agenda och på att han har allmänheten på sin sida på flera områden, till exempel det han kallar rimlig vapenkontroll och bidrag till kvinnoklinikkedjan Planned Parenthood som Republikanerna vill strypa.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men en hel del lär förbli ogjort, till exempel ännu högre skatter för höginkomsttagare, hinder för storföretag att flytta ut, en invandringsreform och kanske stängningen av Guantánamolägret. I stället väntar fler myrsteg regleringsvägen. Politiktidningen The Hill listar följande troliga initiativ: e-cigarretter inlemmas i tobakslagstiftningen, lägre ozonutsläpp, tuffare säkerhetskrav i kemisk industri, mer omfattande livsmedelsinspektioner, rätt för miljövårdsmyndigheten EPA att kontrollera vattendrag, stopp för lurendrejeri i finansfirmor som lånar ut pengar till folk på avlöningsdagen.

    Foto: Carolyn Kaster/AP

    Det ska bli mycket spännande att följa hur Obamas metodiska stil uppfattas under 2016. Valet i november är nämligen lika mycket ett ödesval som 2000 eller 2008. Kommer en partikamrat att få fortsätta Obamas traditionella demokratiska linje med välfärd och omsorg om minoriteter? Eller vinner en av de republikanska kandidaterna som alla bekänner sig till en mer renlärig ”small-government”-konservatism än George W Bush? Och kommer väljarna att efterlysa en mer militant utrikespolitik eller sansar de sig efter svärmeriet för Donald Trump och hans murar och inreseförbud för muslimer?

    Det är ingen brist på fördömanden av Obama, det räcker med att öppna Wall Street Journal eller mejllådans kedjeutskick. I ett målas önskedrömmen upp om att president Marco Rubio, med vicepresident Carly Fiorina vid sin sida, svär eden och kongressen håller extramöte för att omintetgöra det illegala socialistiska Obamacare. Hemlandsministern Trump skickar trupper till mexikanska gränsen, Hillary Clinton har kastats i fängelse och Obama har flytt USA i skydd av nattmörkret och återvänt till Kenya innan rättegången för landsförräderi börjar.

    Så djupt sitter föraktet mot Obama i en del kretsar. Men, det finns också helt andra summeringar. På en sajt radas hela 309 framgångar upp och i The Atlantic upprepar den erfarne bedömaren James Fallows sin slutsats att Obama visat sig vara en skicklig schackstrateg, både på det internationella brädet och hemma där till och med Tea party-röster tycker att han övertrumfat kongressrepublikanerna.

    Här är 9 områden där Obama agerat under 2009–2015:

    1. Ekonomin

    Bordet var dukat med bankkris, bolånekollaps, hotande bilföretagskonkurser, skenande arbetslöshet. Ett stimulanspaket blev en av de första åtgärderna. Återhämtningen efter Den stora recessionen gick oerhört långsamt och trots hyggliga jobb- och tillväxtsiffror känns det fortfarande som lågkonjunktur för alltför många amerikaner.

    2. Vårdreformen

    För tidigt att utropa seger, men lagen ACA som kallas Obamacare kvarstår efter utmaningar både i kongressen och i domstolar. Upp till 13 miljoner har nu tillgång till vård men motståndarna hävdar att försäkringspremierna är för dyra. Kentucky kan bli verkliga barometern – en republikan vann guvernörsvalet men har fått backa på löftet att inskränka de här förmånerna.

    Foto: Michel Euler/AP

    3. Klimatet

    Ett vanligt argument lyder att Obama satsade för mycket krut på vårdreformen istället för att driva igenom klimatåtgärder, till exempel en börs för handel med utsläppsrätter när Demokraterna hade majoritet i kongressen. Han har utfärdat regler via miljövårdsverket EPA i synnerhet kolkraftverk. Å andra sidan har utsläppen minskat och ett avtal med Kina nåddes. Och, utan Obama hade USA inte drivit på i FN-överläggningarna.

    4. Transparens

    Efter åren med George W Bush och Dick Cheney tilltalades många väljare av löften om insyn och mindre inflytande för särintressen. Här är betyget blandat. Skärpa lobbyingregler gick att kringgå. Obama skrev under en ny Patriot Act med fortsatta övervakningsmöjligheter. Ingen pardon för Edward Snowden. Fast det har varit ovanligt få skandaler som inbegripit personal i Obamaadministrationen.

    5. Nytt politiskt klimat

    Sämsta grenen för Obama. Var aldrig särskilt intresserad av att flirta med kongresspolitiker, varken i egna eller andra partiet. Uppgifter om att en inre krets republikanska hårdingar tidigt utarbetade en plan för att stoppa Obama med alla till buds stående medel tycks sannerligen stämma. Inget händer ens där samsyn råder, till exempel behovet av lägre bolagsskatter.

    Foto: Ashlee Rezin/AP

    6. Rasrelationer

    Afrikan-amerikaner uttalar sig fortfarande positivt om den förste svarta presidenten men är besvikna. Inte nog med att mycket litet skett beträffande fattigdom, undermåliga skolor och fängelsestraffen för svarta män präglades åren 2014 och 2015 av skandaler som inbegrep poliskårer i flera städer. Spänningarna har ökat med antimuslimska stämningar efter terrorattentaten.

    7. Modernisering

    Utan tvekan svarar familjen Obama för ett mer ungdomligt presidentskap med koll på populärkulturen. Michelle Obama har drivit kampanjer mot barnfetma och för hemvändande militärer. Tonvikt på sociala medier. Antidiskriminering, både beträffande homosexuella och kvinnor i militären.

    8. Utrikespolitiken

    Ett rättvist betyg går att sätta först om några år. Obama beskylls ofta för att inte ha någon fast linje, men ändå måste sägas att han hållit fast vid tron på diplomati – främst beträffande Iran och Kuba samt med Kina på klimatområdet. Det blev paus i trupptillbakadragandet och Syrienkriget blir största plumpen.

    Vapenhandel. Foto: David J. Phillip/AP

    9. Vapen

    Efter att först ha negligerat denna fråga (dock med ja till lag om vapen i nationalparker) höjde Obama tonläget efter varje skottmassaker, främst den i Sandy Hook-skolan. Ingen samsyn alls och försäljningen av vapen går upp. Obama lovade också just att han inte kommer att kampanja för kandidater som sluter upp bakom vapenlobbyn.

    Annons

    Barack Obama blev känslosam när han i veckan pratade om de unga offren i skolmassakern i Sandy Hook.

    Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 1 av 6

    Obama får en fråga från Taya Kyle, make till den stupade soldaten Chris Kyle.

    Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP Bild 2 av 6
    Foto: Carolyn Kaster/AP Bild 3 av 6
    Foto: Michel Euler/AP Bild 4 av 6
    Foto: Ashlee Rezin/AP Bild 5 av 6

    Vapenhandel.

    Foto: David J. Phillip/AP Bild 6 av 6
    Annons
    X
    Annons
    X