Annons
X
Annons
X

Både miljötänk och tillväxt är möjligt

Det finns enorma möjligheter för politiska partier att driva fram en lösning på frågan om miljöhänsyn och tillväxt, skriver forskarna Mats Williander och Thomas Nyström.

Produkt designad för ett kortvarigt liv?

Produkt designad för ett kortvarigt liv? Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

BRÄNNPUNKT | EKONOMI

En grundorsak till att skiftet till ett mer ekologiskt hållbart samhälle går för långsamt utgörs av varuproducerande företags nuvarande affärsmodeller.
Mats Williander och Thomas Nyström

Tre av de viktigaste samhällsfrågorna, välfärd, sysselsättning och miljö står i dag i konflikt till varandra därför att ekonomisk tillväxt har en stark negativ miljökoppling. Tillväxten som har gett oss vår välfärd, äventyrar samtidigt livsbetingelserna för oss och för kommande generationer.

Den kopplingen är extremt viktig för politikerna att lösa, men vad läser vi? Jo, Miljöpartiet förespråkar ekonomisk nolltillväxt utan någon djupare analys av samhällseffekten. Tagelskjorta och uppoffringar, som blir effekten, lär knappast leda till folkets jubel. Folkpartiet å andra sidan vill fortsätta prioritera ekonomisk tillväxt, det vill säga väljer att fortsätta såga av grenen vi sitter på. Skälet man anger är att just att den ekonomiska konsekvensen av nolltillväxt blir mycket negativt med till exempel kraftigt minskande pensioner. Ekosystemet bryr sig dock föga om det, så problemet kvarstår.

Annons
X

Sverige ligger i och för sig i framkant av miljöarbetet, vilket nyligen bekräftades av OECD:s bedömning. Att vi är bra relativt omvärlden är utmärkt men räcker inte för att lösa hållbarhetsproblemen. Enligt Naturvårdsverket kommer vi till exempel bara att nå två av de 16 miljömålen till 2020. Så OECD:s bedömning säger mer om hur illa det är globalt än om hur ekologiskt hållbart Sverige är.

Om ekonomi och miljö varit helt frikopplade skulle problemet vara löst. Men en grundorsak till att skiftet till ett mer ekologiskt hållbart samhälle går för långsamt utgörs av varuproducerande företags nuvarande affärsmodeller, det vill säga hur de skapar, levererar och fångar värde. Eller enkelt uttryckt: hur de tjänar pengar. De vill skapa vinster till exempel genom en hög marginal per enhet och många sålda enheter.

Ta mobiltelefoner som exempel: Det gäller att få en mobiltelefon att se dyr ut, men att vara billig att tillverka. Så snart mobiltelefonerna är sålda vill företagen få bort dem från marknaden så man kan sälja nya. De kan göras omoderna genom att man ändrar design, funktionalitet, prestanda, kvalitet etcetera. Detta ger stora flöden av naturresurser, transformerade till olika produkter som sedan snabbt blir avfall. Ekonomi får en negativ koppling till miljö genom affärsmodellen.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Är det möjligt för företagen att radikalt minska resursanvändningen och samtidigt tjäna lika mycket eller mer pengar? Ja, det går, men kräver ett helt annat tankesätt. Vi exemplifierar med en cirkulär affärsmodell: Här säljer företaget inte produkter utan säljer tillgång till produkten och behåller själv ägande och produktansvar. Du får som kund tillgång till mobiltelefonen som om den vore din. Du betalar, till exempel i form av ett abonnemang, men du äger inte telefonen och blir aldrig ägare till den heller.

    Om produkten i en sådan affärsmodell kan betjäna så många kunder som möjligt och så länge som möjligt ger det högre vinst per enhet och mer vinst totalt. Företaget motiveras att designa robusta konstruktioner som tål att användas, är uppgraderbara och modulära, och som kan anpassas till nya kundbehov. Det ger cirkulära produkt-, komponent- och materialflöden. Ökad vinst ger här alltså en högre resurseffektivitet, det vill säga ekonomi och miljö går hand i hand i stället för att stå i konflikt till varandra. Nu, i it-eran med ”Internet of Things”, uppkoppling dygnet runt, GPS-position på det mesta och möjlighet att mäta användning och slitage, blir cirkulära affärsmodeller möjliga i allt fler branscher. Företagen kan ha full kontroll över sina produkter och hur de används, var de än är.

    Radikalt? Ja, och det kräver en förändrad logik även hos konsumenter, där tillgång till en produkt och den nytta den levererar måste bli det viktiga – inte att äga den.

    I omvärlden satsas mycket resurser på den cirkulära ekonomin. Industri, forskare och NGO:er (ickestatliga organisationer) går samman i initiativ för att lära sig hur man kommer dit. Kina införde den i senaste femårsplanen och så sent som den 2 juli i år deklarerar EU-kommissionen att cirkulär ekonomi skall bli norm i Europa.

    Det här är naturligtvis livsviktigt för svensk industris konkurrenskraft och Sverige har alla möjligheter att ta en ledarroll likt den vi tog med nollvisionen inom trafiksäkerhet. Där övergick omvärldens initiala skepsis till beundran och kopiering av de kreativa trafiksäkerhetslösningar som visionen triggade. Vi kan göra det igen! Flera svenska företag, regioner och kommuner står i startgroparna, men det saknas politiska visioner och driv på nationell nivå.

    Att gå över till en cirkulär ekonomi är inte en söndagspromenad. Det behövs styrmedel och riktade satsningar exempelvis till forskning och innovation. Till exempel överutnyttjar vi jordens resurser, genererar för mycket avfall och saknar samtidigt arbetstillfällen. Varför har vi då hög skatt på arbete, låg skatt på naturresurser, marginella kostnader för avfall och alltför dåligt producentansvar – där det överhuvudtaget finns?

    Nu är det hög tid för en nationell satsning så vi inte blir totalt förbisprungna av omvärlden.

    Satsningen vi föreslår består av tre delar: Tillämpad forskning, skatteväxling och offentlig upphandling.

    Den tillämpade forskningen, tillsammans med industrin, bygger upp kunskap kring industrins utmaningar och möjligheter vid ett skifte till cirkulära affärsmodeller. För forskningssatsningen föreslår vi att till exempel Vinnova får riktade medel för forskning kring cirkulär ekonomi och åtminstone täcker de tre områdena Styrmedel och effekter, Företags hinder och möjligheter samt Konsumenters attityder och beteenden.

    Genom skatteväxling hjälper man industrin skifta till en radikalt mer hållbar verksamhet utan att det nämnvärt belastar statsfinanserna.

    Genom offentlig upphandling av produkters funktion/prestation i stället för produkten själv säkerställer man en stor initial inhemsk marknad för cirkulära erbjudanden, vilket behövs för att industrin skall våga satsa.

    Cirkulär ekonomi innebär enorma möjligheter för politiska partier att lyfta sig från dagens politiska ”kvartalsekonomi”, ta sitt samhällsansvar och driva fram en lösning på samhällets mest angelägna fråga på länge. Sverige och världen behöver sådana politiker och vi behöver er nu. Ni som har förmågan, träd fram! Hjälp nuvarande och kommande generationer att säkra både välfärd och livsbetingelser. Genom de skatter vi betalar, de röster vi ger er och den lagstiftningsrätt ni har så har ni verktygen. Vad väntar ni på?

    MATS WILLIANDER

    forskningsledare, Sustainable business, Viktoria Swedish ICT

    THOMAS NYSTRÖM

    forskare, Sustainable business, Viktoria Swedish ICT

    Fakta: Viktoria Swedish ICT är ett icke vinstdrivande forskningsinstitut med syfte att stötta samhällets utveckling mot hållbar mobilitet. Viktorias cirka 50 forskare utvecklar sådan kunskap i tillämpad forskning ihop med svensk industri. Institutet ingår i RISE, Research Institutes of Sweden som är ett nätverk av forskningsinstitut med svenska staten som huvudägare.

    Annons
    Annons
    X

    Produkt designad för ett kortvarigt liv?

    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X