Annons
X
Annons
X

Bacos och Börjesson hjälper oss att räkna

Det är svårt att ta sig fram i djungeln av pensionsavgifter. Som konsumenter behöver vi all hjälp vi kan få. Två män, oberoende av varandra, har skapat redskap som kan hjälpa oss.

Det är inte lätt att räkna ut hur mycket avgifter vi betalar för olika former av pensionssparande. Särskilt om vi räknar ränta på ränta och försöker summera för hela spartiden.

Både myndigheter och branschorganisationer har svårt att ge oss den hjälp vi behöver. Konsumenternas Försäkringsbyrå har dock gjort en hel del bra när det gäller att jämföra olika alternativ.

Men nu har på kort tid två män kommit med hjälp som vi verkligen har nytta av.

Annons
X
Annons
X

Den ena är Per H Börjesson, vd för Spiltan Fonder, och tuff debattör när det gäller avgifter. I sin nya bok ”Sluta pensionsspara – Så här får du ett rikt liv som pensionär” visar han hur mycket av sparpengarna som kan försvinna om vi inte ser upp.

Ta bara denna lilla uppställning som ett exempel:

1 % högre kostnader på 20 år ger ca 17 % mindre i slutresultat.

1 % högre kostnader på 40 år ger ca 31 % mindre i slutresultat.

2 % högre kostnader på 20 år ger ca 31 % mindre i slutresultat.

2 % högre kostnader på 40 år ger ca 53 % mindre i slutresultat.

Detta tål att tänka på när vi till exempel betalar extra för att få fonder utvalda i olika fond-i-fondlösningar. Och hur många av oss kan säga hur stor den årliga totala kostnaden är i procent på varje pensionsplacering? Än mindre i kronor?

Ska du betala mer i förvaltning så måste det finnas mycket goda utsikter till att du får mer i avkastning, annars är det bortkastade pengar.

Per H Börjesson ger också råd om hur du ska bygga en bra pension utan att betala alltför mycket till andra. För spara ska vi göra, enligt Börjesson, bara inte i dyra pensionsprodukter.

Han ger också enkla, uppfriskande råd som ”Sluta att ha ångest för pensionen. Pengarna kommer inte att ta slut och du kommer att få en hyfsad pension.” och ”Köp så lite produkter som möjligt av en bransch som försöker göra saker mer komplexa än de är. Enkelt är effektivt och har låga kostnader.”.

Den andre mannen som bidrar till kunskap är Nils Bacos. Jag har tidigare skrivit om hans bok Maximera din pension, som han gett ut på eget förlag.

För att vi ska förstå hur viktigt det är med avgifter och hur stor del av kapitalet de kan ta så har Bacos nu skapat en räknesnurra för ITPK-sparande. ITPK är den del som privatanställda tjänstemän födda före 1979 får sätta av efter eget val. Detta har vi bland annat skrivit om i E24Pengars Sparskola: Så slår tjänstepensionen.

Summan som varje år får placeras motsvarar 2 procent av lönesumman. Pengarna kan placeras i en fondförsäkring hos ett fondförsäkringsbolag eller i en traditionell försäkring hos ett livbolag.

Under åren har avgifterna förhandlats ner när arbetsmarknads parter gjort nya avtal. Men fortfarande ligger stora summor kvar i äldre, dyrare försäkringar. Har du sparat i ITPK så kan du nu få hjälp med att räkna ut hur mycket du kommer att betala i kronor fram till pensionen.

Vad Nils Bacos vill göra oss uppmärksamma på är att det är enkelt att få ner den kostnaden genom att flytta kapitalet till ett billigare alternativ. Det är inget problem eftersom det finns fri flytträtt i ITP-avtalet. (Jag vill dock lägga in en brasklapp - flyttar du en traditionell försäkring så bör du även ta hänsyn till äldre, höga garanterade räntor om du överväger flytt.)

Bacos snurra visar tydligt hur små procentskillnader kan betyda stora belopp. Den som ligger kvar i en gammal fondförsäkring kan, i flera exempel jag kört, få betala SJU gånger så hög avgift som i en ny.

ITPK-placeringen är på förhållandevis små belopp eftersom den motsvarar bara 2 procent av lönesumman. För yngre tjänstemän och många andra är det 4,5 procent. Det finns också många som får summor motsvarande 35 procent av lönen placerat eller som, exempelvis småföretagaren själva väljer att sätta av så mycket.

Per H Börjesson visar i sin bok på mäklarsålda tjänstepensioner där de totala årliga avgifterna kan ligga så högst som på på cirka 5 procent. Att berätta vad det blir i kronor per år, särskilt efter 30-40 år, borde vara obligatorisk information. Det kan inte vara svårare än att säga hur stort kapitalet blir vid olika tillväxtantaganden. Något som ofta används för att locka oss att pensionsspara.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X