Annons
X
Annons
X
Världen
Kommentar

Teresa Küchler: Avtalet mellan EU och Turkiet kan krascha

Flykten till Europa

EU-länderna ska under toppmötet på torsdag–fredag skriva under det avtal som går ut på att EU i utbyte mot pengar, visumlättnader och nya EU-medlemskapsförhandlingar kan sända tillbaka migranter från Grekland till Turkiet. Men invändningarna mot avtalet är många, och uppgörelsen mellan Bryssel och Ankara kan krackelera innan den ens börjat gälla.

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu tillsammans med EU-rådets ordförande Donald Tusl och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu tillsammans med EU-rådets ordförande Donald Tusl och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Foto: Geert Vanden Wijngaert / AP

BRYSSEL Avtalet, som lades fram för lite mer än en vecka sedan på ett EU-möte där Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu var hedersgäst, går i korthet ut på att Turkiet tar tillbaka migranter som oanmälda tar sig från Turkiet till Grekland (det vill säga i stort sett alla), mot att EU lovar att ta emot precis lika många syriska flyktingar från läger i Turkiet.

För detta ska EU betala 6 miljarder euro, ge turkiska semesterfirare rätt att resa in i EU utan visum och återstarta förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap, som varit frysta i ett snart decennium.

Det nya avtalet togs först fram av den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som varit hårt pressad på hemmaplan för att få stopp på flyktingströmmen till EU och Tyskland, och Davutoğlu.

Annons
X

Duon kuppade sedan igenom planen på EU-mötet i förra veckan: Merkel behövde ett resultat att visa upp hemma inför de tyska delstatsvalen i helgen och sade hårdnackat att hon inte tänkte åka hem utan en avtalstext.

De andra EU-länderna, trängda in i ett hörn, gick till slut med på en preliminär uppgörelse. Eller så låtsades de bara snällt gå med på den för att Merkel skulle få något med sig hem till sina delstatsval, men med baktanken att de alltid kan backa bandet så länge inga dokument är påskrivna.

För det är precis det som en rad EU-länder nu gör: backar bandet, ångrar sig eller avfärdar tanken på att göra Turkiet till unionens gränsvakt helt.

Ärkefienden Cypern var snabb att fördöma avtalet. Regeringen i Nicosia vill inte återstarta förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap.

Cypern låg ensam bakom ”frysningen” av dessa förhandlingar år 2009, bland annat eftersom Turkiet vägrade erkänna det grekcypriotiska styret i Nicosia.

Jag kommer aldrig att acceptera att bli tvingad, och jag kommer aldrig att ge mitt medgivande.

Öns president Nicos Anastasiades menar nu att Turkiet fortfarande måste göra detta innan något avtal kan bli av.

– Jag kommer aldrig att acceptera att bli tvingad, och jag kommer aldrig att ge mitt medgivande, sade Anastasiades oomkullrunkeligt efter EU-mötet.

Det turkiska styret har å sin sida gjort klart att nya EU-förhandlingar är ett icke förhandlingsbart krav från deras sida.

En annan invändning handlar om att EU med avtalet de facto erkänner Turkiet som ett ”säkert land”, alltså ett tryggt och rättssäkert land som man utan att tveka kan sända tillbaka migranter till, och där ingen riskerar förföljelser och förtryck – och det bara dagar efter att turkiska myndigheter konfiskerade en tidning, Zaman, för att den vågat kritisera president Tayyip Erdoğan.

Det är anmärkningsvärt att Turkiet, som sätter en regeringskritisk tidning under regeringens egen kontroll, lägger fram en kravlista tre dagar senare och då belönas.

– Det är anmärkningsvärt att Turkiet, som sätter en regeringskritisk tidning under regeringens egen kontroll, lägger fram en kravlista tre dagar senare och då belönas med diskussioner om visumlättnader, sade Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner i Bryssel i förra veckan.

Även Frankrikes president François Hollande har invändningar just mot att ge Turkiet visumlättnader, vilket är ännu ett av turkarnas icke förhandlingsbara krav på EU. Redan före sommaren vill regeringen i Ankara att visumkraven på turkiska resenärer ska tas bort.

Den franska regeringen har länge befarat att många turkar inte skulle åka hem igen när de väl kommit till EU, utan vilja stanna kvar.

Med bara ett år kvar till presidentvalen kalkylerar Hollande säkert med att alla förslag som i praktiken kan innebära större invandring till Frankrike, offentligt måste avslås.

Spaniens ställföreträdande utrikesminister Manuel Garcia-Margallo – landet står utan regering sedan valet i december – kallar avtalet med Turkiet oacceptabelt, eftersom det ser ut att bryta mot internationell asylrätt.

– Vi vill nå ett avtal, men för att det ska vara möjligt så måste detta respektera internationell lagstiftning som Genève-konventionen, och den utesluter kollektiv utvisning av människor, sade Garcia-Margallo.

Även människorättsorgan som Europarådet och Human Rights Watch, samt FN:s flyktingexperter har dömt ut avtalet som ett brott mot folkrättens paragrafer om att varje flyende har rätt till en individuell prövning av sin asylansökan.

Den ungerske premiärministern Viktor Orbán har å sin sida gjort klart att tänker lägga veto mot uppgörelsen. Han går inte med på tvingande flyktingkvoter.

Han hänvisade till ”en mot en”-klausulen i avtalstexten, om att EU-länderna för varje flykting de återsänder till Turkiet ska hämta en syrisk flykting i ett turkiskt flyktingläger. Den innebär att EU-länderna sedan måste dela upp dessa syrier enligt kvoter.

Inför toppmötet i Bryssel, som börjar på torsdagen, är alltså frågetecknen kring vilken slags uppgörelsen, om någon, som kan komma till stånd mellan EU och Turkiet.

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu tillsammans med EU-rådets ordförande Donald Tusl och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Foto: Geert Vanden Wijngaert / AP Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X