Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Även uzbeker vill ha frihet och rätt

Säkerhetsrådet

Uzbekistans nye president Mirzijajev borde ta chansen att bryta med förtryckets historia under Karimov-epoken, skriver företrädare för Civil Rights Defenders.

Diktator eller reformator? I går installerades Uzbekistans nye president Sjavkat Mirzijajev.

Diktator eller reformator? I går installerades Uzbekistans nye president Sjavkat Mirzijajev. Foto: Anvar Ilyasov / TT

Den 5 december tillkännagav Uzbekistans centrala valkommitté att Sjavkat Mirzijajev hade vunnit presidentvalet och intar landets högsta post. Han har tidigare varit premiärminister och sedan tillfällig president efter att hans föregångare Islam Karimov dog i augusti.

Enligt officiella statliga uppgifter uppgavs att Mirzijajev fått mer än 88 procent av rösterna. Resterande röster delades av oppositionella kandidater som haft mest en symbolisk roll i valet för att ge valprocessen legitimitet.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Valet var odemokratiskt i flera bemärkelser. Landets medier har saknat en nödvändig kritisk hållning och de oppositionskandidater som uppmärksammades i OSSE:s preliminära rapport saknade verkligt inflytande. Samtidigt kan denna nya situation med en ny ledare ses som en möjlighet för den nya ledaren, och för Uzbekistan, att överge Karimovs repressiva hållning mot mänskliga rättigheter.

    Annons
    X

    Karimovs ledning av landet genomsyrades av grov korruption och flera oberoende människorättsorganisationer och FN-organ har upprepade gånger påvisat hur mänskliga rättigheter kränkts systematiskt. Trots ratificerade FN-avtal och bestämmelser i den nationella konstitutionen förblev internationella åtaganden under Karimovs ledning närmst symboliska och listan över människorättskränkningar kan göras lång.

    Diskriminering av religiösa grupper, tortyr av fångar, godtyckliga frihetsberövanden och fängslanden av politisk opposition, människorättsförsvarare och journalister har varit vanligt förekommande under Karimovs tid som president. Under hans ledning tog dessutom regeringen ett beslut om att tillåta barnarbete inom bomullsindustrin när det var dags för skörd.

    I maj 2005 var det Karimov som personligen beordrade trupper och specialstyrkor att gå in i Andijan, en stad i östra Uzbekistan, för att stoppa obeväpnade demonstranter att demonstrera. Då landet är så stängt är det svårt att verifiera uppgifter om antalet skada och dödade, men olika uppgifter pekar på att hundratals dödades. Trots högljudda internationella protester är det fortfarande ingen som ställts till svars för massakern i Andijan.

    Följt av den händelsen började landets myndigheter att förbjuda och utvisa företrädare för internationella människorättsgrupper och organisationer, samt internationella nyhetsorganisationer och enskilda reportrar. De få redan hårt ansatta nationella människorättsförsvarare som fortfarande stannade i Uzbekistan blev måltavlor för intensifierade påtryckningar och många av dem fängslades på godtyckliga grunder.

    I torsdags firades att Uzbekistans konstitution har funnits i 24 år. I samband med firandet brukar presidenten ge order om att ge amnesti till fångar. Den nye presidenten borde nu se till att amnesti ges dem som Karimovs regim fängslat på politiska grunder till följd av deras arbete för mänskliga rättigheter eller för att ha uttryckt sin åsikt. Bland dem är människorättsförsvararna Azam Farmonov, Akzam Turgunov och Matluba Kamilova, samt journalisterna Muhammad Bekjanov, Salidzhon Abdurakhmanov, Yusuf Ruzimuradov och Dilmurod Saiid.

    Civil Rights Defenders uppmanar president Mirzijajev att bryta den repressiva riktningen i landet och att visa en politisk vilja att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna. Som första steg i en ny riktning bör presidenten se till att amnesti beviljas till de journalister och människorättsförsvarare som sitter frihetsberövade enbart på grund av att de utnyttjat sin av konstitutionen lagstadgade rätt att samla in och sprida information.

    Enligt Civil Rights Defenders måste Mirzijajev säkerställa att de MR-organisationer, journalister och MR-försvarare som utvisats åter får resa in i landet och vistas där i säkerhet. Om Uzbekistan ska kunna genomgå nödvändiga reformer är det till dessa han måste vända sig för att identifiera vilka problem i landet som ska åtgärdas.

    ROBERT HÅRDH är chef för Civil Rights Defenders. MUZAFFAR SULEYMANOV är handläggare vid Eurasia-avdelningen hos CRD.

    Annons

    Diktator eller reformator? I går installerades Uzbekistans nye president Sjavkat Mirzijajev.

    Foto: Anvar Ilyasov / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X