Annons
X
Annons
X

Åtta kilo kläder per person slängs

ÅTERVINNING Tiotusentals ton kläder och textilier hamnar i hushållssoporna varje år, visar en ny kartläggning. Naturvårdsverket vill nu att kommunerna tar ett större ansvar för att öka återanvändningen. Bland konsumenter ­efterfrågas pantsystem för kläder – något som snart kan bli verklighet hos Gekås i Ullared.

Fanny Hultman och Evelina Flodkvist shoppar kläder.

Fanny Hultman och Evelina Flodkvist shoppar kläder. Foto: TOR JOHNSSON

Evelina Flodkvist och Fanny Hultman kryssar vant mellan butikerna i Stockholm city. Just nu ligger de lite lågt med shoppingen, bara jeans och en tröja har inhandlats. Men snart kommer studiebidrag och månadspeng. Då fortsätter jakten på vårjacka, turbanmössa, blusar och tröjor.

–Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar, säger Fanny Hultman och sveper med blicken över vårkappor i en trendig butik med speglar och färgglada lampor.

Det mesta som rensas ut går till syskon eller välgörenhet. Men shoppningrundorna fyller snabbt garderoberna.

Annons
X

–Jag vet att det inte är bra, men om det är ett litet hål eller en fläck då slänger jag kläderna i soporna istället, säger Evelina Flodkvist.

Så gör även många andra klädkonsumenter. Varje år hamnar 70 000 ton jeans, t-shirts och jackor men också gardiner och dukar i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person. Det visar en ny rapport där textilflödena i Sverige kartlagts för första gången.

–Vi har en trend i helt fel riktning där vi slänger mer och mer. Vi köper en väldig massa kläder som vi bara använder några gånger och sedan slänger i soppåsen, det är inte hållbart i längden, säger miljöhandläggare Sanna Due på Naturvårdsverket som beställt rapporten.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Miljöbelastningen sker inte främst när kläderna bränns. Det är i stället i det vatten- och kemikalieintensiva tillverkningsledet som miljöproblemen uppstår när kastade jeans och partytoppar ska ersättas av nya.

    –Människor är jätteduktiga på att källsortera, men kläder ska inte källsorteras utan återanvändas så långt som möjligt. Varje gång man återanvänder en t-shirt hindrar man miljöpåverkan när det tillverkas en ny.

    Kartläggningen visar att bara tre kilo per person lämnas in till välgörenhetsorganisationer. I en ny nationell avfallsplan till hösten vill Naturvårdsverket att kommunerna tar ett ökat ansvar för att styra bort kläderna från soppåsen till ökad återanvändning.

    –Vi vill minska de åtta kilona per person till fem fram till 2015, och då behöver insamlingssystemen byggas ut genom att kommunerna samarbetar mer med olika second hand-aktörer, och anvisar platser för insamlingsbehållare. Informationen till hushållen måste också bli bättre, säger Sanna Due.

    I en attitydundersökning av Konsumentföreningen i Stockholm framgår att drygt hälften av över tusen tillfrågade svenskar inte vet vilken miljöbelastning klädproduktionen innebär. Det framgår även att var femte konsument väljer soppåsen när man tröttnat på ett plagg.

    –Jag tror att många inte har insett hur mycket klädkonsumtionen har ökat de senaste åren, här behövs en tankeställare, säger Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor vid Konsumentföreningen.

    På konsumenternas önskelista finns ett retursystem med pant för kläder, visar enkäten.

    –Vi ser att det finns en vilja bland konsumenterna att samla in mer kläder än vad som görs i dag. Även vi tror på ett ökat producentansvar för kläder, där produkterna blir återtagna på rätt sätt.

    Idag finns småskaliga retursystem för svenska märkeskläder. I utvalda butiker har exempelvis Acne, Filippa K och Boomerang startat second hand-avdelningar för att förlänga livet på de egna plaggen.

    Vi ser att det finns en vilja bland konsumenterna att samla in mer kläder än vad som görs i dag.
    Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor vid Konsumentföreningen.

    I ett treårigt forskningsprojekt som leds av Borås högskola går man ett steg längre. På försök ska nämligen lågprisjätten Gekås i Ullared införa pant på kläder. Försöket ska ge svar på om returpengar kan bli en morot för varuhusets 4,5 miljoner besökare att agera miljövänligt.

    –I Sverige har vi lyckats bra med returhantering av glas, aluminiumburkar och pet-flaskor, varför skulle vi inte kunna lyckas bra med kläder också? säger Karin M Ekström, professor i marknadsföring vid Borås Högskola.

    Shopparna Evelina Flodkvist och Fanny Hultman tror att ett pantsystem kan få fler att välja bort soppåsen.

    –Det skulle vara jättebra. Det kanske finns folk som inte orkar lämna in kläderna till en organisation, men får man pengar tror jag det kan bli lättare, säger Evelina Flodkvist.

    –Vi lever i en slit- och släng-värld. Det är inte så bra men alla lever så, säger Fanny Hultman.

    Annons
    Annons
    X

    Fanny Hultman och Evelina Flodkvist shoppar kläder.

    Foto: TOR JOHNSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X