Annons
X
Annons
X

Att minska utsläpp löser inte problemen

Med stormar och värme diskuteras på nytt klimatet, men de politiska lösningarna är alltför fokuserade på utsläppen. Det är mycket viktigare att planera samhällen på ett bättre sätt, skriver Lennart Bengtsson, professor i meteorologi.

Alnön utanför Sundsvall blev hårt drabbat när stormen Dagmar drog fram.

Alnön utanför Sundsvall blev hårt drabbat när stormen Dagmar drog fram. Foto: FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | EXTREMVÄDER

Att skadeökningarna främst beror på koldioxidutsläppens ökning är naivt och missledande.
Lennart Bengtsson

Förre vice presidenten Al Gore har tagit som sin uppgift att varna världen för klimatändringen. Han har gjort detta med stor framgång. För en driven talare som Al Gore är detta inte svårt då naturen oupphörligt erbjuder dramatiska illustrationer till en engagerad klimatpredikant. Al Gore menar att extrema väderhändelser, översvämningar med mera som plågar vår värld är en följd av växthuseffekten. Liknande uppgifter har på senare tid även förts fram av representanter för IPCC. Hur säkra kan vi vara på detta?

En av egenskaperna hos de flesta hydrodynamiska system, av vilka jordens atmosfär är ett exempel, är att oupphörligt skapa skarpa anomalier. Det är bland annat denna egenskap som gör att vädret bara kan förutsägas för en begränsad tid pånågra veckor. Som de flesta säkert har observerat är extremt väder ingenting ovanligt. Praktiskt taget varje månad rapporterar de meteorologiska instituten världen över om olika slag av väderrekord. Förra året hade delar av Storbritannien den näst kallaste decembermånaden sedan mitten av 1600-talet och en extrem och långvarig kyla förekom i Sverige både förra och förrförra vintern till pina för många, inte minst för tågresenärerna. Årets vinter däremot har åtminstone hittills till mångas överraskning varit fjolårets motsats.

Översvämningar och stormskador inträffar någonstans i världen praktiskt taget oupphörligt och rapporteras ivrigt. Med mobilkameror hos nästan alla saknas inte heller dramatiska bildillustrationer.

Annons
X

Tänk om vi nu med ett trollslag kunde eliminera eller åtminstone minska dessa mänskliga plågor! Om det är naturen som bär skulden kan vi inte göra mer än att skydda oss men om människan bär skulden kan vi givetvis göra mer. Al Gore och många klimataktivister menar att om vi bara kan få stopp på växthusgasutsläppen kommer situationen att förbättras.

Tyvärr är det inte så enkelt. Vid en långsamt fortskridande global uppvärmning som nu har pågått i mer än 100 år, och som bedöms ha en antropogen huvudorsak, förändras också gradvis de extrema väderhändelserna. Extrem värme blir litet vanligare och extrem kyla mindre vanligt. I många länder är extrem kyla faktiskt värre än extrem värme och ger upphov till större förlust i människoliv.

Hur är det med stormskadorna då? Många kanske tycker att dessa har blivit värre i dag med annandagens Dagmarstorm i minnet. Detta är dock inte fallet och liknande allvarliga stormar är inte ovanliga under höst och vinter. De har inte heller blivit värre. Många förväntar sig kanske att stormarna blir mer intensiva i ett varmare klimat men så är knappast fallet då ovädren på våra breddgrader är en följd av temperaturskillnader mer än temperaturen själv och med ett varmare Arktis blir dessa differenser mindre. Detta är också något som de mer avancerade klimatmodellerna visar.

För tropiska orkaner är bilden mer komplex. Orkanerna förväntas enligt datorberäkningarna minska i antal i ett varmare klimat men kan bli mer intensiva. Eftersom klimatuppvärmningen hittills varit ringa kan detta ännu inte påvisas från observationer då extrema händelser av ett bestämt slag till sin definition är sällsynta. Den mesta extrema orkanen hittills, Tip, i Stilla havet, inträffade hösten 1979 vilket är ett exempel påsvårigheten att finna tillförlitliga trender i extrema händelser. Extrem nederbörd blir av allt att döma mer vanligt i en varmare värld vilket är en följd av det kända sambandet mellan temperatur och fuktighet.

Vad är då orsaken till den uppenbara ökning av allvarliga händelser och omfattande skador som har inträffat under senare år? Detta har sin naturliga förklaring då jordens befolkning har ökat, människor bosätter sig eller tvingas bosätta sig i utsatta områden där inte minst översvämningar är vanliga. Därtill kommer en våldsam ökning av infrastruktur med bosättningar, vägbyggen och igenasfalterade ytor som förhindrar avrinning.

I USA har man visat att den våldsamma ökningen av orkanskador längs med syd- och ostkusten beror på bosättningsökningen. Elimineras detta har praktiskt taget ingen skadeökning förekommit under hela 1900-talet. Liknade resonemang kan tillämpas i andra områden. Skadorna i New Orleans under Katarinastormen 2005 var förfärliga men var till stor del en följd av försummelser med underhåll av storm- och vattenskydd. Här borde man ha följt det föredömliga holländska exemplet.

Extrema väderhändelser är allvarliga och allt bör göras för att minska risk för liv och egendom. Mycket kan och bör också göras och tveklöst behöver flera länder internationellt stöd. Men att föreställa sig att skadeökningarna främst beror på koldioxidutsläppens ökning är naivt och missledande. Det saknar dessutom vetenskaplig substans.

De flesta, inte minst alla rättfärdiga svenskar, vill vara politiskt korrekta men i detta fall krävs andra åtgärder än att minska sitt greenhouse footprint. Även med en förindustriell växthusgasmängd skulle problemen mer eller mindre ha varit desamma. Problemen har främst sin grund i lokal och regional överexploatering, förhöjt befolkningstryck och bristfälliga resurser i samhällsplaneringen.

För att återigen knyta an till Dagmarstormen föreslår jag som en praktisk åtgärd att man fäller litet mer skog längs vägar, järnvägar och högspänningsledningar för att minska skadorna för trafik och elförsörjning.

LENNART BENGTSSON

medlem av Vetenskapsakademien, gästprofessor vid Uppsala Universitet

Annons
X

Alnön utanför Sundsvall blev hårt drabbat när stormen Dagmar drog fram.

Foto: FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Bild 1 av 2

Översvämningen i Bangkok i höstas orsakade stora skador.

Foto: SUMETH PARNPETCH/AP Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X