Annons
X
Annons
X

Att inte operera rökare handlar inte om moralism

Hos rökare som genomgår en operation är olika komplikationer mycket vanliga. Om en läkare bedömer att nackdelarna är oacceptabelt stora kan inte kravet ställas på läkaren att utföra operationen. Att framställa det som moralism eller en frihetsfråga är ett alltför snävt perspektiv, skriver chefsläkarna Göran Modin och Jon Ahlberg.

BRÄNNPUNKT | SJUKVÅRD

Ska rökare tvingas sluta med tobaken inför en operation? Sedan drygt ett år har allt fler sjukhus i Sverige anslutit sig till satsningen ”En rökfri operation” på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting, Patientförsäkringen LÖF och Svensk ortopedisk förening. Frågan har också börjat debatteras i medierna, men den behöver nyanseras.

Att en rökare som genomgår en operation utsätts för avsevärt större risker än en icke-rökare är sedan länge väl känt. Nya forskningsrön pekar dock idag på möjligheter för den rökande patienten att minska dessa risker med ungefär hälften. Och ju längre tid en patient rökt desto större blir de positiva effekterna av ett tillfälligt rökuppehåll. Samtidigt har vi inom sjukvården kompetens att på bara några veckor hjälpa den rökande patienten att sluta röka i samband med operation.

Men vem bestämmer om en operation ska utföras eller inte? Är det så att rökare diskrimineras?

Annons
X

Enligt flera väldesignade vetenskapliga studier är olika komplikationer mycket vanliga hos rökare som genomgår en operation. En Cochrane-rapport i fjol bekräftar att övertygande vetenskapliga belägg finns för mycket goda effekter av rökstopp inför operation om ett upprepat stöd ges av professionella rökavvänjare. En ofta citerad studie, publicerad i den mycket ansedda tidskriften The Lancet, visade häromåret att hela 52 procent av de rökande patienterna drabbades av någon form av komplikation efter sin operation. Det kan röra sig om exempelvis djupa sårinfektioner, sårläkningsproblem eller lunginflammationer. I hela 15 procent av fallen behövde man dessutom genomföra ytterligare operationer på grund av de uppkomna komplikationerna.

Med särskilt utbildade rökavvänjare i kombination av nikotinläkemedel kunde man i den aktuella studien minska andelen komplikationer från 52 till endast 18 procent!

Beslut om operation tas alltid i samförstånd med läkaren och inför beslutet ska patienten naturligtvis ha fått nödvändig information om för- och nackdelar för just henne/honom. Läkaren, å sin sida, måste också tycka att det är rimligt att i det aktuella fallet föreslå en operation. Om läkaren i sin bedömning kommer fram till att fördelarna är alltför små och nackdelarna oacceptabelt stora kan vi inte heller kräva att den läkaren ska utföra operationen i fråga. Båda måste med andra ord vara av uppfattningen att fördelarna överväger nackdelarna.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns många andra exempel där sjukvården först vill hjälpa patienten att reducera riskerna med en operation. En patient med kraftigt förhöjt blodtryck reagerar ytterst sällan negativt på att först få sitt blodtryck normaliserat innan en operation kan rekommenderas. En patient med oupptäckt diabetes behöver självfallet få sitt blodsocker reglerat innan en operation kan genomföras på ett säkert sätt och har oftast lätt att förstå och acceptera detta. Alla patienter som ska genomgå en operation får restriktionen att inte äta eller dricka ett visst antal timmar innan operation. Detta är alla exempel på åtgärder som handlar om patientsäkerhet, det vill säga att minska alla för patienten kända risker. Erfarenheten säger oss att få patienter motsätter sig att medverka till detta. Detsamma gäller rökare som remitteras till rökavvänjare inför operation. Utan att först ens försöka reducera dessa risker är det dessutom få läkare som skulle vilja ställa upp på att operera. Att inte i onödan skada en patient tog redan Hippokrates fasta på.

    För de patienter som trots professionell hjälp inte lyckas att göra ett rökuppehåll måste just den patientens övriga riskfaktorer och möjligheterna att nå framgång med just den typen kirurgi värderas tillsammans med patienten. I vissa fall kommer då risken trots fortsatt rökning bedömas vara värd att ta, i andra fall inte. Åter igen måste både patient och läkare vara överens om det rimliga i att genomföra en operation.

    För vissa typer av ingrepp, exempelvis vissa bentransplantationer eller hudtransplantationer, så är det i praktiken nästan helt meningslöst att ens överväga en operation på en rökande patient då sannolikheten för ett gott resultat är mycket liten. Att i dessa lägen ändå kräva att kirurgen opererar är ett orimligt krav.

    Så länge vi betraktar rökning som en riskfaktor bland många andra och hanterar den på samma sätt så är det en fråga om patientsäkerhet och inte en moraliserande livsstilsfråga som vissa vill göra gällande.

    Och är det något som med dagens kunskap är diskriminerande och oetiskt så är det att långt ifrån alla rökare idag får information om och professionell hjälp med att göra ett tillfälligt rökuppehåll i samband med en operation.

    GÖRAN MODIN

    chefsläkare på Akademiska sjukhuset och projektledare för EnRökfriOperation.se

    JON AHLBERG

    chefsläkare Patientförsäkringen LÖF

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X