Annons
X
Annons
X

Ät rätt – åldras med god hälsa

Mat, kost och hälsa får i dag stor uppmärksamhet i medierna. De inflytelserika tyckarna är många. Det är en stor utmaning för forskare och myndigheter att nå ut med mindre spektakulär men vetenskapligt grundad kunskap om vad som är god kost för hälsosamt åldrande, skriver docent Rikard Landberg och professor Tommy Cederholm.

Grunden för mat som är särskilt fördelaktig för lång livslängd och hälsosamt åldrande är frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, ljust kött och olivolja. Med ett nordiskt perspektiv: fullkornsråg och havre, fet fisk, kyckling, kål, ärtor, bär, äpplen, päron och rapsolja, skriver artikelförfattarna.

Grunden för mat som är särskilt fördelaktig för lång livslängd och hälsosamt åldrande är frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, ljust kött och olivolja. Med ett nordiskt perspektiv: fullkornsråg och havre, fet fisk, kyckling, kål, ärtor, bär, äpplen, päron och rapsolja, skriver artikelförfattarna. Foto: JUREK HOLZER

BRÄNNPUNKT | MAT

Livsmedelsindustrin har en viktig roll när det gäller mat för ett hälsosamt åldrande.
Rikard Landberg och Tommy Cederholm

Kunskapen om vad man ska äta för att främja ett hälsosamt åldrande, det vill säga hur man med rätt kost förebygger sjukdomar och upprätthåller kroppens funktioner under det livslånga åldrandet, är i dag omfattande.

Nordiska näringsforskare utvärderar regelbundet aktuell forskning i syfte att ge rekommendationer kring hälsosam kost. Nyligen har resultatet av fyra års arbete av närmare hundra forskare publicerats i den femte utgåvan av ”Nordiska näringsrekommendationer”. Motsvarande insatser görs internationellt. Det intressanta är att, trots att många uppfattar kostråden som divergerande, förvirrande och svåra att förhålla sig till, så är forskarnas slutsatser mycket samstämmiga. Ett stort antal studier har visat den förebyggande betydelsen av livsstil inklusive kost. Under 2007 utfärdade World Cancer Research Fund och American Institute for Cancer Research rekommendationer om kost, fysisk aktivitet och viktkontroll för förebyggande av cancer på grundval av tillgängliga fakta. I en europeisk studie om cancer och kost, med närmare 400 000 deltagare från nio europeiska länder, framgår att de som – medvetet eller omedvetet – levt i enlighet med de amerikanska rekommendationerna löpt en lägre risk att dö i cancer, hjärt- och lungsjukdomar.

Annons
X

Traditionell medelhavsmat är den gemensamma nämnaren för den typ av mat som är särskilt fördelaktig för lång livslängd och hälsosamt åldrande. Grundkomponenterna är frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, ljust kött och olivolja. Med ett nordiskt perspektiv får vi liknande effekter med hjälp av livsmedel som fullkornsråg och -havre, fet fisk, kyckling, kål, ärtor, bär, äpplen, päron och rapsolja.

Det finns i dag betydande kunskap om vad äldre kan äta för att hålla sig friska. Rekommendationerna för äldre skiljer sig något från övriga åldersgrupper. Äldre har lägre energibehov än yngre och tenderar att äta mindre portioner, men deras behov av viktiga näringsämnen är lika högt. För att tillgodose behoven bör äldres kost vara näringsrikare, till exempel innehålla mer protein och D-vitamin.

Livsmedelsverket genomförde nyligen en undersökning av matvanor via den kommunala hemtjänsten för äldre och på vårdboenden. En observation är att om man delar måltid med någon så påverkas livsmedels- och energiintag också bland äldre som fortfarande bor hemma. Sällskap ökar känslan av välbefinnande, ger mindre viktförlust och en ökad upplevd aptit.

Att vårdpersonal har kunskap om måltidens betydelse och hur den kan påverkas är utomordentligt viktigt och verktyg för att utvärdera måltidsmiljön behövs. Ett sådant verktyg skulle kunna ge vårdpersonal, tjänstemän och politiker indikationer på vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.

De samhälleliga fördelarna med sunda matvanor för ett aktivt åldrande är stora. Friska äldre människor behöver i mindre omfattning samhällets vård och andra resurser. Dessutom kan aktiva och friska äldre människor handla åt sig själva, laga sin egen mat, kanske passa sina barnbarn och så vidare. Allt detta måste beaktas när man diskuterar de samhälleliga fördelarna med sunda matvanor för ett aktivt åldrande.

Man kan i dag se effekterna av de kostråd som gavs under senare delen av förra seklet, både på gott ont. Folk började äta mer frukt och grönt och man åt mindre av mättat fett och valde i stället fleromättade fetter. Denna förändring tillsammans med exempelvis minskad rökning och effektivare sjukvård har lett till en avsevärd minskning av hjärt- och kärlsjukdomar. Samtidigt är folk i dag ofta mindre fysiskt aktiva och äter relativt sett mer godis och dricker mer läsk än tidigare. Fetma och diabetes utgör de största hälsoriskerna för samhället i dag och innebär nya utmaningar. Nu ligger huvudfokus på att minska mängden mat på tallriken, öka graden av fysisk aktivitet, minska mängden av raffinerade kolhydrater och socker samt att upprätthålla en fortsatt bra balans av fettintaget.

Livsmedelsindustrin har en viktig roll när det gäller mat för ett hälsosamt åldrande. En utmaning är att utveckla hälsosamma och välsmakande livsmedel för äldre. Man behöver fortsätta att utveckla produkter med positiva effekter på blodfetter och blodsocker. För att motverka fetma hos yngre behövs produkter som ger mättnad. Det behövs också produkter som stimulerar aptiten hos äldre i riskzonen för viktminskning och undernäring.

Mat, kost och hälsa får i dag stor uppmärksamhet i medierna. De inflytelserika tyckarna är många och individer som refererar till egna erfarenheter ges stort utrymme i det som blivit en debatt om vad vi ska äta. Det är en stor utmaning för forskare och myndigheter att nå ut med mindre spektakulär men vetenskapligt grundad kunskap om vad som är god kost för hälsosamt åldrande.

Socioekonomiska förhållanden är en annan framtida utmaning. Det finns stora skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper, mellan människor med höga och låga nivåer av formell utbildning, mellan män och kvinnor och mellan personer i ensam- eller gemensamma hushåll. Skillnaderna består över tid. En viktig fråga är hur samhället genom olika folkhälsoinitiativ bäst kan motarbeta denna ojämlikhet.

För att möta utmaningarna behövs många initiativ från olika aktörer i samhället. Den enskilde ansvarar för sin egen livsstil, men samhället kan stödja genom att främja kunskapen om möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

RIKARD LANDBERG

docent i livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

TOMMY CEDERHOLM

professor i klinisk nutrition,Uppsala universitet

Mer debatt om maten vi äter:

Läs även

Kan du tänka dig att äta mindre kött?

svd.se

Är det bra att skolor har köttfria dagar?

svd.se
Annons
X

Grunden för mat som är särskilt fördelaktig för lång livslängd och hälsosamt åldrande är frukt, grönsaker, baljväxter, fisk, ljust kött och olivolja. Med ett nordiskt perspektiv: fullkornsråg och havre, fet fisk, kyckling, kål, ärtor, bär, äpplen, päron och rapsolja, skriver artikelförfattarna.

Foto: JUREK HOLZER Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X