Annons
X
Annons
X

”Ärren kvar 10 år efter Göteborgskravallerna”

Poliserna fick rosor efter kravallerna i Göteborg för tio år sedan. Samtidigt haglade anklagelserna om övervåld. Idag jobbar polisen på ett helt nytt sätt för att förhindra att kaoset upprepas. Och vänsterrörelsen hoppas på en ny vår.

”Göteborg den där dagen var som ett gammeldags fältslag; folk slogs man mot man eller till häst, med påkar, stenar, tillhyggen och överallt var hatet och skräcken närvarande”, skriver SvD:s Göran Eriksson som var på plats.

”Göteborg den där dagen var som ett gammeldags fältslag; folk slogs man mot man eller till häst, med påkar, stenar, tillhyggen och överallt var hatet och skräcken närvarande”, skriver SvD:s Göran Eriksson som var på plats. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM/AFTONBLADET BILD

Kravallerna var över och ett par tusen tröttkörda poliser hade samlats för att avsluta den krävande insatsen. Från demonstranthåll fanns det redan anklagelser om övervåld, kränkningar och provokationer. Protester mot påstådd svensk polisbrutalitet hade hållits utanför flera av Sveriges ambassader utomlands.

Men än var inte alla brister i polisens agerande i Göteborg allmänt kända. Många såg poliserna som hjältar som hade försvarat EU-toppmötet och staden mot upplopps- makarna.

På Katrinelundsgymnasiet, som fungerade som en polisförläggning under mötesdagarna, fanns söndagen den 17 juni 2001 den socialdemokratiska lokalpolitikern Caterina Franceschi. Tillsammans med några partikollegor hade hon tagit initiativ till en gest av tacksamhet: de delade ut rosor till var och en av poliserna.

Annons
X

– I det ögonblicket kändes det helt rätt och det var väldigt uppskattat. Många poliser gjorde en jättebra insats, säger Caterina Franceschi nästan tio år senare.

Rosutdelningen skedde i ett minst sagt extraordinärt läge. De allvarligaste kravallerna som Sverige har upplevt i modern tid hade under tre dagar skakat Göteborgs centrala delar. Militanta vänsteraktivister hade krossat skyltfönster, eldat upp möbler på paradgatan Kungsportsavenyn och vräkt svärmar av gatsten över de utkommenderade polisstyrkorna.

Efter att en gatufest vid Vasaplatsen urartat i våldsamheter hade polisen skottskadat tre personer. En av dem, den då 19-årige Hannes Westberg, träffades i magen och var nära att avlida.

Det var medan han kämpade för sitt liv på Sahlgrenska sjukhuset som poliserna fick ta emot rosor. En av mottagarna hade kraftigt uppsvullet ansikte, krossat okben, frakturer på käken, tandskador och ett öga som hade förskjutits ur sitt läge. I efterhand säger polismannen Ola Winkvist att det inte kändes särskilt bra att ta emot blomman.

– För min del hade det kunnat kvitta. Det var en fin gest men det kändes sådär faktiskt, att få en ros för mitt liv.

Två dagar tidigare, kort efter fredagens vandalisering av Avenyn, hade han träffats av en gatsten i ansiktet och svimmat av. Han fick hjälp av sina kollegor och fördes i ambulans till Mölndals sjukhus. Hans mentala och fysiska ärr sitter kvar änidag, även om de har bleknat.

– Alltihop känns ganska overkligt nu efter så lång tid. Men när jag ser bilder från liknande situationer idag blir jag illa berörd. Jag minns hur trängda vi var och hur skraj jag var.

Ola Winkvist arbetar fortfarande som polis, men skadorna som han ådrog sig under EU-kravallerna gjorde att han tvingades lämna sin tjänst vid piketpolisen. Dubbelseende och svårigheter att göra avståndsbedömningar ledde till att han bytte arbetsuppgifter.

Han anser att det är svårt att förbereda sig på så extrema situationer som Göteborgs- kravallerna, men att polisen har blivit bättre på att hantera demonstrationer som riskerar att urarta i våldsamheter.

– Det nya konceptet med bättre dialog med demonstranter verkar fungera, säger han.

Det koncept som Ola Winkvist talar om är den särskilda polistaktiken som började användas efter Göteborg. I den utredning om kravallerna som tillsattes av regeringen och leddes av den tidigare statsministern Ingvar Carlsson ställdes krav på att polisen skulle införa en icke-konfrontativ modell för ingripanden mot folksamlingar.

Med inspiration från Danmark infördes 2005 ett arbetssätt som syftar till att lugna ner våldsamma situationer. Vid demonstrationer ska polisen i dag enbart ingripa mot personer som begår brott.

– Tidigare hanterade vi de här folksamlingarna på ett helt annorlunda sätt och drog alla över en kam. Nu plockar vi ut dem som är härförare, säger Per Engström, sektionschef med ansvar för metodutvecklingsfrågor på Rikspolisstyrelsen.

En central del i strategin är de dialogpoliser som har i uppdrag att kommunicera med demonstranterna. Chefen för dialogpolisen i Stockholm, Ola Österling, förklarar att det går att ha kontakt även med radikala grupper.

– Idag har vi ett brett kontaktnät, säger han.

Dialogpoliser var på försök i tjänst redan inför Göteborgsmötet – och mer än tio stora, tillståndsgivna demonstrationer genomfördes också utan några ordningsproblem.

– Det går inte att utvärdera om det hade sett ännu värre ut om de inte varit där, men kanske var inte tiden mogen för den sortens kommunikation då, säger Ola Österling.

De fredliga demonstrationerna, politikernas diskussioner om EU-utvidgningen och det första besöket någonsin i Sverige av en sittande amerikansk president – George W Bush – hamnade i skuggan av oroligheterna i Göteborg. Ändå innehöll toppmötesdagarna så mycket mer än bara upploppen.

Dagen innan tumultet startade hölls en debatt i aulan på Göteborgs universitet mellan representanter för bland andra den globaliseringskritiska organisationen Attac och en regeringspanel med statsminister Göran Persson i spetsen.

Den första debattören som tog till orda var en av grundarna till Attac i Sverige, America Vera-Zavala. Tio år efteråt beskriver hon dagarna i Göteborg som på samma gång ”en av de bästa och sorgligaste händelserna i mitt liv”. Till det positiva hör alla ”debatter, seminarier och discon” som hon besökte den helgen – och till det negativa hör våldet från det så kallade svarta blocket och polisen.

Före Göteborgskravallerna hade Attac fått mycket positiv uppmärksamhet, men trots att organisationen inte hade något med våldsamheterna att göra kom den att påverkas negativt av kravallerna.

– Efter Göteborg började en period av total förvirring och ett misslyckande för vänstern, säger America Vera-Zavala som idag är verksam som dramatiker.

Samtidigt är hon övertygad om att det inte främst var Göteborgskravallerna som blev en vändpunkt för vänsterrörelsen, utan en händelse tre månader senare – terrordåden i USA den 11 september.

– Det som hände i Sverige hände i alla länder efter 11 september. Allt fokus förflyttades till krig och terrorism och vi försökte göra om oss till en fredsrörelse.

Samtidigt har flera av frågorna som Attac driver under de senaste tio åren delvis plockats upp av det politiska etablissemanget. Exempelvis stöder idag EU-kommissionen förslaget om en global så kallad Tobinskatt på finansiella transaktioner. America Vera-Zavala tror på en ljusnande framtid för vänsterrörelsen:

– Jag känner mig inte alls besegrad. Jag tror att det kommer att vända, säger hon.

Aktivisten Anders Svensson från Socialistiska partiet, som var med och arrangerade flera av de stora demonstrationerna i Göteborg för tio år sedan, tror inte heller att kravallerna inledde en kräftgång för vänsterrörelsen.

– Minskningen i aktivitet och i antalet medlemmar kom först efter de stora antikrigs- demonstrationerna 2003. Jag tror inte alls att det hade med Göteborg 2001 att göra utan mycket mer med att vi inte lyckades bygga en antikrigsrörelse, säger han.

I dag syns Anders Svensson ofta vid stora vänsterdemonstrationer, gående mellan polisen och aktivisterna. Han berättar att hans roll är att hålla i gång dialogen och lugna ner både demonstranter och poliser.

Enligt Anders Svensson är polisens agerande vid demonstrationer det som har förändrats mest sedan 2001.

– Polisen har i dag mycket bättre utbildning i att hantera folkmassor och är medvetna om hur de kan påverka händelseförloppet, säger han.

Men på lördagskvällen den 16 juni 2001 var situationen en helt annan. Nationella insatsstyrkan slog till mot aktivister som bodde på Schillerska gymnasiet efter ett felaktigt tips om att tre män beväpnade med skjutvapen skulle finnas på skolan.

78 personer, bland dem Anders Svensson, tvingades under vapenhot ut ur skolan och beordrades att lägga sig på mage på den regnvåta skolgården i väntan på att visiteras. När aktivisterna låg där, frysande och vettskrämda, haglade också förnedrande tillmälen mot dem från poliserna, har flera berättat efteråt.

Detta är fortfarande Anders Svenssons starkaste personliga minne av händelserna 2001 – övertygelsen om att poliserna, beväpnade med automatvapen, skulle döda honom om han gjorde något fel.

– Det enda man tänker är att man måste överleva detta. Det är det enda som finns där: nu gäller det att ta det lugnt så de inte skjuter mig.

När han efter cirka 45 minuter tilläts resa sig upp var han den förste som fick lämna platsen. I efterhand anser han att stormningen av Schillerska gymnasiet var polisens värsta övergrepp under toppmötesdagarna.

– Skottlossningen var det värsta på ett sätt, men det var i en gatuvåldssituation där folk har dålig koll på vad som händer. Övergreppet mot oss på Schillerska var värre eftersom det var en planerad insats, säger Anders Svensson.

Men det är nog bilderna från skottlossningen mot stenkastaren Hannes Westberg som hårdast har etsat sig fast på svenskarnas näthinnor.

Efteråt konstaterades att 19-åringens lever hade trasats sönder. Hans mjälte och ena njure är i dag borta och pulsådern är lagad med ett rör av gore-tex. I en SvD-intervju för fem år sedan beskrev Hannes Westberg ilskan mot polisens agerande som fick honom att kasta gatsten. Han menade att polisen slog en järnring runt de vänsterinriktade ungdomarna men var undfallande mot nynazisterna som kom för att störa Reclaim-festen på Vasaplatsen.

– Insatscheferna drevs av ett politiskt motiverat agg mot vänstern. Utan att ha med detta i analysen blir Göteborgshändelserna oförståeliga, sa han.

Ett 70-tal aktivister dömdes för inblandning i Göteborgskravallerna. Domen mot Hannes Westberg fastställdes till åtta månaders fängelse för våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman. Strafftiden var nerkortad på grund av skottskadan.

Förundersökningen mot poliserna som sköt mot honom lades ner, eftersom åklagaren ansåg att de hade handlat i nödvärn. Inte heller de andra omdiskuterade insatserna under toppmötet ledde till några fällande domar mot poliser.

Socialdemokraten Caterina Franceschi ångrar i dag inte sin rosutdelning till polisen. Hon har fortfarande starka minnen av den otäcka stämningen och känslan av djup kränkning i Göteborg under kravallerna.

– Det var fruktansvärt. Det kändes som om Göteborg var en våldtagen stad.

Annons
X

”Göteborg den där dagen var som ett gammeldags fältslag; folk slogs man mot man eller till häst, med påkar, stenar, tillhyggen och överallt var hatet och skräcken närvarande”, skriver SvD:s Göran Eriksson som var på plats.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM/AFTONBLADET BILD Bild 1 av 11

Den 19-årige Hannes Westberg sekunderna innan han skjuts med två skott av polisen på Vasaplatsen.

Foto: BOBBO LAUHAGE/AMERAREPORTAGE Bild 2 av 11

Westbergs skador är livshotande. Han är en av tre personer som skottskadas.

Foto: MARIE ULLNERT/KAMERAREPORTAGE Bild 3 av 11

En polis har fått en sten i huvudet och kollegan drar sitt tjänstevapen och skjuter.

Foto: LARSERIC LINDÉN Bild 4 av 11

Kungsportsavenyn liknade en krigzon.

Foto: SCANPIX Bild 5 av 11

Ola Winkvist har fortfarande men efter stenen som träffade honom i huvudet.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET Bild 6 av 11

Nationella insatsstyrkan stormade Schillerska gymnasiet i jakt på beväpnade demonstranter.

Foto: STEFAN BERG/GP Bild 7 av 11

För tio år sedan skottskadade polisen tre personer vid Vasaplatsen i centrala Göteborg. Men Anders Svensson från Socialistiska partiet tycker att det brutala tillslaget mot aktivister som bodde på Schillerska gymnasiet var ett värre övergrepp. ”Det var en planerad insats”, säger han.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA Bild 8 av 11

Anders Svensson från Socialistiska partiet var med och arrangerade flera av de stora demonstrationerna. Han var en av de som låg på den våta skolgården på Schillerska gymnasiet.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA Bild 9 av 11

USA:s president George W Bush hälsades välkommen av statsminister Göran Persson.

Foto: SCANPIX Bild 10 av 11

Socialdemokraten Caterina Franceschi delade ut röda rosor till polisen.

Foto: SCANPIX Bild 11 av 11
Annons
X
X
X
X
Annons
X