Annons
X
Annons
X

Arenadrömmar

Två stora arenabyggen är på gång i Stockholmsområdet och ett tredje ligger på ritbordet. Kostnaden för nybyggnaderna beräknas bli sex miljarder kronor. Och publikkapaciteten kommer öka från 100 000 till 130 000 platser i Stockholms stora arenor. Men vad ska de fyllas med?

Nationalarenan Swedbanks arena i Solna.


Nationalarenan Swedbanks arena i Solna.
 Foto: TOMAS ONEBORG

Alla har hört talas om den. Få har sett den. Än så länge. Från motorvägen syns den knappt. Och går du till fots till genom Solna måste du komma ganska nära innan den nya Nationalarenan dyker upp som ett rymdskepp vid Råstasjön.

Nästa sommar, i augusti 2012, ska Nationalarenan vara svensk fotbolls nya hem, men idag är det bara ett betongskelett med lyftkranar och ett myller av byggjobbare. Och även om tre av fyra sidor är klara, gapar än så länge bara ett stort hål där den norra läktaren ska stå.

Ändå är utsikten från södra kortsidan hänförande. Läktarna är branta och blundar man är det är lätt att föreställa sig ljudet under en landskamp när Zlatan får bollen: sångerna, vrålen, sorlet och förväntningarna.

Annons
X

Och sedan jublet.

– Där nere, under västra läktaren, kommer spelarna ut till match, säger Christian Alexandersson och pekar.I rollen som vd för bygget av den nya arenastaden är han ytterst ansvarig för att det blir en succé.

– Det kommer att bli tajt atmosfär här inne, det finns ju inga löparbanor, säger han på bred göteborgska och lyckas överrösta ljudet från borrar, kranar och hammare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Här, strax ovanför den mellersta läktarnivån är det ungefär 40 meter ner till planen och det närmaste målet. Nationalarenan blir en multiarena där taket kan dras över. På stora matcher får 50 000 personer plats här inne; vid riktigt stora konserter ökar kapaciteten till 65 000.

    Frågan är förstås om en så stor arena behövs.

    Det är rätt få svenska fotbollsmatcher som drar så mycket publik - och vid vanliga allsvenska seriematcher är tanken att de övre läktarsektionerna skärmas av.

    – Då tar arenan runt 30 000 åskådare, men vi kommer ända att kunna skapa en bra atmosfär, säger Christian Alexandersson.

    Men det är dyrt. Arenan skulle kostat 1,8 miljarder, men redan nu är prislappen uppe i 2,2 miljarder.

    Tomma stolar är dyra stolar och Christian Alexandersson räknar med att arenan ska locka till sig många evenemang: minst 60 per år.

    – De är en mix av landslaget, allsvenskan, konserter och annat. Vi vill ju ha med oss AIK i vår affär, och jag tror att det skulle vara bra för deras affär. Jag hoppas att de ska gå in med sitt hjärta i detta. Att ha ett hemmalag plus landslaget är en optimal mix.

    Han är inte ensam om att hoppas - några byggjobbare har redan gjutit in en AIK-flagga under mittcirkeln på nationalarenan.

    De två nya arenorna i Stockholm byggs tio kilometer från varandra. Den stora frågan är vad de ska fyllas med.

    Fotbollen räcker inte. Året har 365 dagar. Varje dag som arenan inte utnyttjas är en förlorad dag. En dag som kostar pengar för den som betalat arenan. Räntan sover aldrig, som revisorerna brukar säga

    Skattebetalarna ska inte betala. Projekten bär sig själva, säger alla inblandade byggparter vare sig de är ansvariga för Stockholmsarenan på Globenområdet, Swedbank Arena i Solna eller nya Östermalms IP.

    Om Gud är god ser han till att alla byggherrar håller sig inom kalkylerna, att evenemangen räcker till alla arenorna och att publiken vallfärdar till de lediga stolarna. För de är många - 130 000 stolar (ungefärlig siffra beroende på vilka arenor och hallar man räknar med). Det finns naturligtvis ingen arena som är fylld hela tiden - desto fler som står tomma stora delar av året.

    Företrädare för arenorna framhåller alltid att affären inte hänger på idrottsarrangemang. Det är konserter, mässor, utställningar och nya innovativa sätt att fylla dessa arenor som gäller.

    Mindre än 1,2 kilometer från den nya arenan sitter AIK:s vd Annela Yderberg på sitt tjänsterum och funderar över framtiden. AIK:s kontor ligger inne i Råsunda som ska rivas när nybygget står klart. Klubbens hjärta, Norra Stå, den norra kortsidan i den slitna Råsundaborgen ligger bara ett inkast bort.

    De tre stora Stockholmsklubbarna tar med sig en stadig publikström in på de nya arenorna. Att Hammarby kommer att spela på Stockholmsarenan när Söderstadion rivs är redan klart, men klubben ligger inte ens i allsvenskan.

    Djurgården vill allra helst bygga en egen arena där Östermalms IP ligger idag; Stockholms stadion är gammal och K-märkt och ger för lite inkomster. Den arenadrömmen finns än så länge bara på ritbordet. Vart AIK ska ta vägen är fortfarande oklart – och klubben är en av nyckelspelarna i de nya arenornas ekonomi. Men den nya Nationalarenan passar inte AIK:s behov:

    – Den kommer att bli jättefin, men vi vill inte ha en så stor arena. 25 000–30 000 hade varit lagom för oss. Den är för stor. Nån måste ju betala den, och det blir väl hyresgästerna, säger Annela Yderberg.

    Tror du att de tar i för mycket?

    – Hyresvärden säger att det inte är vårt problem, men det är klart att man funderar på hur det ska gå ihop. Vi tycker ju att arenan är för stor och vi tror att det kommer att bli svårt att fylla den särskilt många gånger. Vi kommer inte att göra det. En 30 000-arena fyller vi vid derbyn – och kanske på premiärmatcher

    Dessutom är det en fråga om hur inkomsterna ska fördelas. Helst vill AIK kunna sälja sina egna loger och vipstolar och tjäna mer pengar på den publik de drar in.

    – Men hyresvärden måste ju ha täckning för sina kostnader och det är kanske där våra diskussioner om vipstolar och loger inte går ihop.

    Om en månad, i början av mars, kommer klubben att presentera vilket alternativ det blir.

    Arenadrömmar finns överallt i världen. Detbyggs stora, arkitektoniska skapelser som ska dra till sig världens ögon och de största evenemangen - vare sig det är världsartister eller OS.

    – Konkurrensen blir knivskarp och vi måste inse att vi inte kan hänga med i alla lägen.

    Så lät det i höstas när Stockholm Globe Arenas, Event Stockholm och Sponsrings- och Eventföreningen höll en frukostträff på Clarion Hotel Sign, i ena hörnet av Norra Bantorget. En rapport presenterades (”Arenan - stadens hjärta”) om ”evenemangens betydelse för staden, människorna och näringslivet”. Ingen spar på orden i den här branschen. Rapporten drar upp trenderna:

    • Arenan som viktig katalysator för den moderna nationens utveckling. Arenan gör staden.

    • Ny konkurrens tvingar fram nya evenemangsformer.

    • Arenan som ett varumärke mitt i staden. Skapa relationer genom upplevelser.

    • Den unika upplevelsen har blivit högsta status. ”Live” lever längre.

    Marie Lindqvist, kommunikationschef på Stockholm Globe Arenas, presenterade rapporten på det välbesökta frukostmötet. Hon gjorde internationella jämförelser.

    Runtom i världen byggs arenor - Asien, Sydamerika och i Arabstaterna - som är ”designstatements”.

    – Arenabygget är en del av utvecklingen av staden, sade Marie Lindqvist.

    Under 1990-talet var det tämligen lugnt på arenafronten i Sverige. Sedan år 2000 har 32 arenor, med plats för minst 3 000 åskådare, byggts eller totalrenoverats. Och fler är på gång. Det är långt ifrån enbart idrott som ska finnas i arenorna och nya användningsområden står högt på önskelistan.

    – Vi vill fylla arenorna hela tiden. Det är inte bra när de står tomma. Det är alldeles för kostsamt att ha tomma arenor, sade Marie Lindqvist.

    Exempel på arrangemang är skidskytte, motorsport, boxning, konståkning, teater och nattklubbar. Allt är tänkbart så långe som det drar in folk i ladorna.

    Lite mer än 600 meter från Norra Stå och Annela Yderberg sitter Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens moderate ordförande, i det höga stadshuset i Solna. Kommunen växer så det knakar och är mest känd för två saker: låg kommunalskatt – och AIK.

    Han är själv AIK-are och hoppas innerligt att ”Gnaget” blir hyresgäster vid Råstasjön och inte flyttar till Stcokholmsarenan. Själv tror han inte att det är någon större risk att skattebetalarna i Solna får stå med notan om det nya arenaprojektet inte bär sig:

    – Risken är lika med noll. Eller i varje fall minimal. Den här arenan ju kommer att kunna användas året runt.Men precis som många andra är Lars-Erik Salminen långt ifrån säker på att det faktiskt behövs två nya arenor i Stockholmsområdet.

    – Jag kan inte svara på det. Vi var ute först. Jag trodde ju inte att de skulle bygga en egen arena i Stockholm. Men visst, det är klart att man blir fundersam över om vi har underlag för två arenor. Jag tycker att alla kunde vara med och spela på vår.

    Vem vinner - och vem förlorar?

    – Den som tar hand om det här bäst kommer att vinna kampen om publiken, säger Lars-Erik Salminen.

    Vid frukostmötet på Clarion Sign Hotels var det omvända världen. Istället för att föreningar, särintressen och lobbyister argumenterade för stora investeringar i infrastruktur var huvudfrågan; ”hur ska vi fylla våra arenor”?

    Det vore som att bygga motorvägar och sedan undra hur de ska fyllas. Vi har ju mest cyklar, mopeder och en och annan stor amerikanare som far förbi. Vad ska vi nu hitta på för att de inte ska ligga öde?

    Här har en industri som nästan inte fanns för några år sedan - evenemangsindustrin - fått en infrastruktur bestående av stora arenor. Så gott som alla är finansierade via kommuner och offentliga medel. Ibland är föreningar och privata intressen medfinansiärer.

    Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerat en enkätstudie om ”Kommunerna och elitidrottens arenor”. Enkäten omfattar svar från 52 kommuner med sammanlagt 123 elitidrottsklubbar i nio olika arenaidrotter. SKL drar följande slutsatser:

    • Kommunerna tar ett omfattande ansvar för elitidrotten och dess arenor i Sverige. ”Det finns sannolikt ingen elitarena i Sverige idag där kommunen inte alls varit involverad”, skriver SKL i sammanfattningen.

    • I 60 procent av fallen är det kommunen som står för finansieringen, i 30 procent av fallen är kommunen medfinansiär. ”I ytterst liten utsträckning finansieras arenakraven av elitidrotten självt, genom klubb och/eller sponsorinvesteringar”.

    SKL tar i rapporten upp den uppenbara kritik som finns mot satsningarna. Investeringar i arenor tillhör knappast ”välfärdens kärna” eller ens den obligatoriska kommunala kompetensen.

    Investeringar ”kan leda” (skriver SKL försiktigt) till minskade anslag till barn- eller äldreomsorg eller mindre pengar till ungdomsidrott och små idrottsanläggningar.

    Om kommunala medel går till arenor finns per definition färre pengar att spendera på andra utgifter.

    Fågelvägen är det drygt tio kilometer mellan Nationalarenan i Solna och Globen. Idag är området bakom Globen mest en grusgrop men också där vävs stora framtidsdrömmar.

    – Vi måste hitta fler nya arenaformat. Det handlar om affärärsutveckling. Innebandyn har växt ur Globen. De kommer hit med sin final, vi jobbar med ridsporten, vi jobbar med speedway och vi försöker att få fler fotbollsklubbar att spela här, säger Ninna Engberg, vd för Stockholm Globe Arenas.

    Ingen vi pratar med tror att det finns en tydlig marknad som bär de två nya arenorna, och ännu mindre tre, och Ninna Engberg är medveten om konkurrensen:

    – Jag är ödmjuk på den punkten. För att jag tycker att i grunden skulle det räcka med en stor arena i Stockholmsområdet. Alla säger att vi ska ha stora konserter här och att man ska ta dem från Göteborg. Men hur många sådana stora artister har vi varje år? Vi ska vi slåss om dem. Men jag tror ju inte att det kommer så många fler stora artister hit bara för att vi bygger två nya arneor.

    Många stockholmare ställer sig förmodligen två viktiga frågor när det gäller de nya arenorna.

    Varför behövs det två nya arenor på så kort avstånd? Varför kan inte de tre stora stockholmsklubbarna samsas på samma arena?

    – Det är två bra och relevanta frågor. De ställer jag till mig själv också, väldigt ofta. Men det beror ju på att det är två städer, Solna och Stockholm. Och ska man få ihop arenaekonomin kanske vi inte ska bygga så många arenor.

    Vilka risker tar skattebetalarna i Solna och Stockholm?

    – Går kommunerna in med pengar är det klart att de tar en risk, precis som andra som investerar. Om jag misslyckas med mitt jobb landar det ju delvis på stockholmarna, naturligtvis, säger Ninna Engberg.

    Leif Petersen är reporter och analytiker på Näringsliv

    Ola Billger är SvD:s sportchef

    Annons
    Annons
    X

    Nationalarenan Swedbanks arena i Solna.


    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X