Annons
X
Annons
X

Anonymiteten skapar trollen

NÄTEXTREMISM För att polis och åklagare ska få möjlighet att gripa och åtala förövarna krävs att vi börjar ifrågasätta rätten till anonymitet på nätet. Det skriver Norrans chefredaktör Anette Novak.

Sigurd Allern och Ester Pollack tar sig an ett angeläget ämne – extremismen på nätet (SvD 1/8). Teoretikerna har givetvis rätt i att nätet blivit en frizon där angrepp sker sanktionsfritt. Men när de pekar ut vem som bär ansvaret höjer vi i de etablerade medierna på ögonbrynen.

Då de flesta övertramp sker utanför de grundlagsskyddade sajterna, när varje individ är en publicist och varenda mobil en möjlig direktsändning, framstår det som ytterst märkligt att utkräva ansvar av den minoritet som arbetar aktivt med etiken på nätet.

Inför varje publicering väger vi ansvariga utgivare in Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen samt de pressetiska reglerna. Det resulterar ofta i att våra sajter innehåller anonymiserade texter och pixlade bilder – för att undvika publicitetsskador.

Annons
X

På det övriga nätet blandas fakta med rykten, desinformation och indoktrinering. Ofta utan tanke på konsekvens.

Resultatet blir paradoxalt nog att ansvarsfulla medier anklagas för censur. Och de obskyra sajterna där övergreppen sker framstår som öppenhetens försvarare.

Nätet är möjlighet till stärkt demokrati och frihet. Anna Troberg pekar i Aftonbladet 5/8 på anonymitetens viktiga positiva effekter. Och vi ska givetvis inte skada den öppenheten. Men med frihet följer ett ansvar som borde vara detsamma i analoga och digitala rum.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns starka röster i EU, riksdagen och Yttrandefrihetskommittén som ropar på ny lagstiftning men jag anser att brottsbalken räcker. För att polis och åklagare ska få möjlighet att gripa och åtala förövarna krävs emellertid att vi börjar ifrågasätta rätten till anonymitet på nätet.

    En metafor ger perspektiv. Bilen när den uppfanns erbjöd en ny frihet att röra sig och revolutionerade vår livsstil. Men när olyckorna blev för många kom vägmärken, körkort och registreringsskyltar. En struktur, för att vi inte skulle skada varandra.

    Det borde vara möjligt att på ett liknande sätt finna en struktur – utan att för den skulle beskära friheten.

    I Almedalen uttryckte JK Anna Skarhed under Tidningsutgivarnas debatt en uppgivenhet inför nätbrotten. Om vår högsta åklagare anser sig bakbunden undrar jag om det inte är dags att ta frågan om hur brottsbalken ska tillämpas på nätet vidare. Eller anser våra folkvalda att det är i sin ordning att lagar inte går att beivra i ett virtuellt landskap där vi spenderar mer och mer av vår tid?

    ”Nättrollen” är inga läskiga typer – det är vanliga människor som agerar mindre vackert när de vet att ingen ser på. Och den dag hatet drabbar dig, då önskar du också att de (o)ansvariga identifieras och ställs till svars.

    På Norran öppnade vi nyhetsarbetet för medskapande med läsarna redan 2009, reportrar såväl som redaktörer deltar i diskussionerna i kommentarsfält och chattar – och vi tar vår roll som folkbildare när det gäller att lära ut publicistisk konsekvens på allvar.

    Diskussionen om etiken på nätet är viktig och just därför krävs kloka och konstruktiva resonemang. Förenkla inte denna mångfacetterade debatt genom att anklaga oss som försöker vara ansvariga. Bara för att ni inte vet vilka de oansvariga är.

    Anette Novak

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X