Annons
X
Annons
X

Amorteringskravet klart – fler nya regler kan följa

Amorteringskravet har just klubbats men redan nu diskuteras nya åtgärder för att svenskarnas skuldberg ska minskas och bostadsmarknaden kylas av. Skuldkvotstak, förändrade ränteavdrag och ändrad reavinstskatt kan bli nästa steg.

Amorteringskravet
Finansminister Magdalena Andersson (S).

Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Daniella Backlund

Alla som tar ett bolån efter första juni i år måste amortera. Politikerna har nu baxat amorteringskravet hela vägen in i mål.

– Vi hoppas att vi får till en helt annan amorteringskultur, att det är naturligt att man betalar av sina lån. Nu när det är ett lågt ränteläge bör man passa på att sätta av rejäla resurser för att betala av sina lån, säger finansminister Magdalena Andersson till SvD Näringsliv.

Amorteringskravet är en åtgärd som tillkommit i försök att dämpa den höga skuldsättningen bland svenska hushåll. Totalt har hushållen lånat 2 708 miljarder kronor till sina bostäder. Bostadslånen har en årlig tillväxttakt på 8,4 procent i januari, enligt senaste statistiken från SCB.

Annons
X

Amorteringskrav syftar till att förändra amorteringskulturen bland låntagarna, men det gäller bara nya lån och frågan är om det är tillräckligt. Så sent som i torsdags efterlyste EU-kommissionen återigen fler åtgärder. Samtidigt varnade också kreditvärderingsinstitutet Moody's för en bostadsbubbla i Sverige.

Flera politiska partier, bland annat Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har ställt sig mer eller mindre positiva att förändra ränteavdragen. Miljöpartiet har till och med ett stämmobeslut på att verka för det.

– Ränteavdragen är en fråga som finns med i de bostadspolitiska samtalen. Det är många partier som anser att det finns skäl att se över ränteavdragen, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Tidigare har finansminister Magdalena Andersson (S) varit relativt kallsinnig till att förändra ränteavdragen, men på senare tid har hon långsamt svängt.

– Vi följer utvecklingen noga och vi utesluter inte att vi behöver vidta ytterligare åtgärder, och här måste jag säga att det är viktigt att se till vad som sker i de bostadspolitiska samtalen, säger Magdalena Andersson.

Så här långt har dock Moderaterna ansett att ränteavdragen inte hör hemma i de pågående bostadssamtalen. Frågan är om Socialdemokraterna är beredd att fatta något beslut om inte Moderaterna är med på tåget.

En möjlig lösning vore att ränteavdragen sänks samtidigt som reavinstskatten på bostäder också sänks. Det skulle innebära ett en skatt bo bostadsmarknaden höjs samtidigt som en annan sänks. De som förespråkar en sådan lösning hävdar att det skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och minska viljan att skuldsätta sig.

En annan åtgärd som också förts fram till diskussion är ett införande av ett så kallt skuldkvotstak. Ett sådant reglerar hur stort lån man kan ta i förhållande till sin inkomst.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen blir allt tydligare med hur ett eventuellt skuldkvotstak skulle kunna se ut. Thedéen berättade, så sent som i tisdags, att han har varit i Storbritannien och träffat Bank of England som infört ett sådant krav.

Thedéens modell liknar den brittiska, där bankerna ska åläggas att inte låna ut mer pengar än 6 gånger inkomsten. Liksom i Storbritannien skulle bankerna få göra undantag för en del av låntagarna, cirka 15 procent av dem skulle få låna mer än kravet.

Thedéen vill inte sätta in en "pinne i ekrarna på bolånehjulet", han vill alltså inte sticka hål på en eventuell bolånebubbla, utan kravet ska fungera som en försäkring. Taket ska bromsa den framtida utlåningen när allt fler kunder väntas slå i taket och bankerna tvingas att välja hårdare vilka kunder som ska få låna mer.

– Det är ett enkelt krav, det är lätt att förstå och det verkar finnas en viss acceptans för det. Bankerna verkar också ha ganska lätt att tillämpa det. Men vi har ännu inte haft anledning att finkalibrera förslaget, eftersom vi ännu inte har laglig rätt att införa det, säger Erik Thedéen.

Hur fort skulle ett krav kunna bli verklighet?

– Det beror på lagstiftningsarbetet och marknadsutvecklingen. Om det politiska systemet ger oss möjlighet är det en rimlig bedömning att vi kan införa det nästa sommar. Om det sedan ska införas beror på utvecklingen på bostadsmarknaden.

Alla framtida krav beror alltså på om och när landets politiker kommer överens. Finansministern Magdalena Andersson betonar vikten av att följa hur skuldsättningen och bostadspriserna utvecklas.

– Det går inte att utesluta att vi behöver vidta ytterligare åtgärder. Det finns en bred palett av åtgärder, som man får överväga, säger Magdalena Andersson.

Håll dig uppdaterad med SvD Näringslivs nyhetsbrev:

Anmäl dig här.

kundservice.svd.se
Annons

Finansminister Magdalena Andersson (S).

Foto: Daniella Backlund Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X