Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Alla vill tämja den vita arbetarklassen

De sägs ha orsakat både brexit och Trumps valseger. Men vilka är människorna som utgör den vita arbetarklassen, och som alla plötsligt är så nyfikna på? Clara Sandelind har läst två lägliga böcker om kulturer präglade av heder, pessimism, missbruk, sexism och patriotism.

Tatuerad man på den årliga Redneck Summer Games, East Dublin, Georgia, USA.

Tatuerad man på den årliga Redneck Summer Games, East Dublin, Georgia, USA. Foto: Planetpix /IBL

Som pojke satt J D Vance, eller J D Bowman som han på den tiden hette efter sin frånvarande adoptivfar, i en rättssal för att vittna mot sin missbrukande mamma. Hon hade ”bankat skiten” ur honom under ett raseriutbrott, och han noterade att alla andra familjer i salen också hade mjukisbyxor och lite rufsigt hår, och verkade vara precis som han och hans familj. De som styrde rättssalen, däremot, talade som på tv och bar kostym: de var inte som han.

Klasskillnader som kulturella skillnader är temat för Vances fantastiska självbiografi ”Hillbilly elegy”. Vance stannar dock inte vid att observera skillnader i kulturellt kapital, utan argumenterar kontroversiellt för att den vita arbetarklasskulturen i sig är destruktiv och orsaken till mycket av sin fattigdom och marginalisering.

”Hillbilly elegy” har gjort succé i en tid då många försöker förstå den vita arbetarklassen, och hoppas kunna tämja dess politiska sprängkraft. Vance, en politiskt konservativ som ogillar Donald Trump, har till vänsterns förtret blivit den vita arbetarklassens talesperson. Någon ironi ligger i att denna grupps politiska, sociala och ekonomiska marginalisering uppmärksammas först nu, då den brutit sig loss från den politiska periferin och skrämt vettet ur det politiska etablissemanget genom att rösta för brexit och Trump.

Annons
X

I den vältajmade boken ”The new minority” kallar statsvetaren Justin Gest vid George Mason University den vita arbetarklassen ”orörbara”. Det känns redan som en förlegad beskrivning; uppmärksamheten kring Vances ”Hillbilly elegy” är bara ett av många tecken på att vi numera är smått besatta av denna grupp.

”The new minority” är trots ordvalet en guldgruva för den som smittats av denna besatthet och vill förstå de politiska konsekvenserna av social och ekonomisk marginalisering. Gest fokuserar på två vad han kallar ”posttraumatiska” städer i Storbritannien och USA: Barking and Dagenham i östra London samt Youngstown
i Ohio. Det är städer där en industri dominerade i decennier för att falla samman på bara några få år. Tiotusentals jobb försvann och stor utflyttning följde. Gest ger en levande beskrivning av dessa urholkade samhällen, underbyggd av tre månaders vistelser i vardera stad, 120 intervjuer och kompletterande nationella enkätstudier.

Fords fordonstillverkning i brittiska Dagenham lades ner 2002. Idag tillverkar man framför allt dieselmotorer. Foto: Richard Splash /IBL

Framför allt är det invånarnas egna berättelser om en svunnen tid och en utsiktslös och otrygg framtid som skär igenom. Alla, till och med de korrumperade politikerna, citeras med för- och efternamn, vilket bidrar till autenticiteten i berättelserna. Rösterna är frustrerade, utan hopp, ibland arga och ofta rasistiska. Den vita arbetarklassen är, enligt Gest, tillsammans med de nationalistiska partier som tilltalar dem, ensamma ”försvarare av en era som har gått ur tiden, om den någonsin existerade på det sätt den minns”. Gest visar, vilket också framgått av ­tidigare forskning, att det är just pessimism och en känsla av minskad social status som leder till politisk radikalisering.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den pessimism, cynism och maktlöshet som Gest beskriver griper också tag i ”Hillbilly elegy”. Vance menar att den vita arbetarklasskulturen lider av en ”inlärd hjälplöshet”. Han är själv uppvuxen i en vit arbetarklass­familj i Middletown, Ohio, i ”Rostbältet” – de forna industriella högborgarna dit även Youngs­town hör – och Jackson, Kentucky, vid Appalacherna. Att han har en examen från Yale Law School tillskriver han sina morföräldrar ”Mamaw and Papaw”, vars namn han tagit, framför allt mormodern som erbjöd ett stabilt hem.

    Chevrolet Cobalt säljer inte som förväntat. Tusentals bilar tillverkade i Youngstown, Ohio, står osålda på en uppställningsplats. Foto: Timothy Fadek / IBL

    Liksom Gests bok är ”Hillbilly elegy” bäst när den berättar och svagare när den förklarar. Beskrivningar av familjemedlemmar är fantastiska i sin brutala ärlighet, särskilt just den skräckinjagande men älskvärda mormodern sticker ut. Ett bråk i bilen mellan Vance, hans mamma, syster och mormor, där alla slår alla, upphör till exempel först när mormodern hotar med att skjuta mamman i ansiktet. Med kärlek beskriver Vance i vi-form en kultur präglad av heder, pessimism, oförmåga att hantera pengar, stolthet, lojalitet, missbruk, ”bisarr sexism” och patriotism. Med en blandning av kritisk hållning och stolthet berättar han om sig själv som en del av hillbillykulturen, vilken han menar ligger till grund för den destruktiva ”hjälplösa” attityd han finner bland sina gelikar.

    Medan Gest gör liknande obser­vationer av passivitet och maktlöshet, söker han istället institutionella och strukturella förklaringar. En stark och detaljstyrande välfärdsstat har i Barking and Dagenham, menar Gest, skapat en instrumentell och maktlös relation till staten, som ”är den allsmäktige, oåtkomlige, oförutsägbare försörjaren. Den är ibland generös, ofta fientlig, men alltid okontrollerbar”.

    I USA, där välfärdsstaten är mind­re, beskriver Gest istället hur maktlösheten och cynismen i Youngstown är resultatet av såväl politisk korruption som av maf­fians tidigare välde, vilket dock accepterades så länge folk hade jobb och soptunnorna tömdes. Gest menar också, i en väl kort diskussion om ett kontroversiellt ämne, att facken i båda länderna utarmade det civila samhället och sociala kapitalet, i och med att de institutionaliserade ett beroende som sedan inte ersattes av något när industrierna försvann.

    Igenbommade bostadshus i Youngstown, Ohio. Foto: Ken Blaze /IBL

    För den som är van att avfärda kulturella förklaringar till fattiga svartas ekonomiska problem som fördomar, är ”Hillbilly elegy” en obekväm bok. Men själva framväxten av en destruktiv, passiv kultur kan i sig ha strukturella förklaringar, vilket Gests bok antyder. Barking and Dagenhams parlamentsledamot Margaret Hodge (Labour) beskriver brutalt den vita arbetarklassen i en intervju med Gest: ”Det är liksom kulturellt i och med att de är fast i ett beroende av Ford som arbetsgivare, av staten som bidragsgivare, och av kommunen för bostäder. Det finns inga ambitioner - eller aspirationer. Det finns ingen känsla av entreprenörskap.” Samtidigt klagar Hodge på att politiker inte stöttat utvecklingen av ett civilsamhälle och på en värdelös offentlig sektor – institutionella bakomliggande faktorer.

    Vances besvärliga, uppriktiga och med rätta hyllade beskrivning av en vit arbetarklasskultur behöver inte med nödvändighet leda över i hans skepsis mot politiska lösningar. Hans syn liknar den som menar att invandrare bör ta av sig offerkoftan och ha en mer positiv attityd, vilket blandar ihop vad som är bra för individen (en positiv inställning) med vad som är bra politik, det vill säga åtgärder för minskad diskriminering.

    För den kanske största strukturella klasskillnaden ligger just i förmågan, möjligheten och befogenheten att känna optimism och handlingskraft. 42-åriga Gillian McPhee från Youngstown, till exempel, förlorade jobbet 2010, samtidigt som hennes man förlorade sitt. De har inte hittat nya jobb och kan inte längre betala sitt bolån. Nu försörjer de familjen genom att sälja kläder och klockor på en loppmarknad. För Gest förklarar McPhee sin syn på den amerikanska drömmen, tanken att hårt arbete lönar sig: ”Om du har en dröm så hittar den här staden ett sätt att slå ner den.”

    Annons

    Tatuerad man på den årliga Redneck Summer Games, East Dublin, Georgia, USA.

    Foto: Planetpix /IBL Bild 1 av 4

    Fords fordonstillverkning i brittiska Dagenham lades ner 2002. Idag tillverkar man framför allt dieselmotorer.

    Foto: Richard Splash /IBL Bild 2 av 4

    Chevrolet Cobalt säljer inte som förväntat. Tusentals bilar tillverkade i Youngstown, Ohio, står osålda på en uppställningsplats.

    Foto: Timothy Fadek / IBL Bild 3 av 4

    Igenbommade bostadshus i Youngstown, Ohio.

    Foto: Ken Blaze /IBL Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X