Annons
X
Annons
X

”Alla lärare är inte bra”

Tidiga betyg eller inte? Mindre klasser? Frågorna är oviktiga när det handlar om att förbättra skolresultaten. Den som kan göra skillnad är läraren, menar superpedagogen John Hattie som sågar den svenska skoldebatten.

John Hattie.

John Hattie. Foto: KENNY BENGTSSON

Powerpoint-bilden av en milt leende Jesus glider långsamt över i ett annat ansikte – John Hatties – när superpedagogen skrattande äntrar scenen.

Han är så mycket av en kändis som är möjligt i pedagogikkretsar; det går inte att pressa in fler lyssnare i salen ens med skohorn, han hinner bara ge en intervju och han omges av ett helt team med pressfolk och planerare.

Men framför allt har den nya zeeländska pedagogikforskaren, nu professor vid Melbournes universitet i Australien, vänt upp och ner på vad som är rätt och fel kring skolresultat. Mindre klasser? Tja. Bättre integration? Hmm.

Annons
X

Att säga att han provocerar är en underdrift. Det mesta av det vi anser är fakta kring lärande förkastar John Hattie när han med devisen ”Know thy impact” – var medveten om din påverkan – lägger över ansvaret för elevernas resultat på lärarna.

– Vem tror att klassens storlek påverkar lärandet? frågar John Hattie publiken.

Närmare 95 procent av salens händer, tillhörande lärare och skolledare i Stockholmsregionen, åker i luften.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Svaret: ja, det påverkar – men mycket lite.

    – Varför är påverkan så liten när du känner att du skulle kunna göra så mycket bättre i en mindre klass? Se varje barn? Därför att du inte gör det. Jo, om du ändrar ditt lärande, då kan påverkansgraden gå upp. Men ofta fortsätter man undervisa på samma sätt.

    Poängen med en reform eller aktivitet ska inte vara att den fungerar – den måste fungera bättre än annat för att den ska vara värd att satsa på, resonerar Hattie när han lämnat scenen och applåderna bakom sig. John Hatties forskning bygger på över 800 så kallade metaanalyser av tidigare forskning kring vad som påverkar skolresultaten. Utifrån materialet har han beräknat hur mycket olika faktorer påverkar elevens resultat.

    – Det går alltid att hitta bevis på att något fungerar. Alltid. Men frågan är inte vad som fungerar, utan vad fungerar bäst.

    Och det är elevernas förväntningar på lektionen, lärarens feedback och diskussionerna i klassrummet, som kan lyfta resultatet.

    Därmed är flera av de svenska skoldebatterna meningslösa och många politiska beslut baserade på fel antaganden.

    – De flesta debatter kring skolan som jag hör i Sverige är dessvärre fel debatter, de har helt enkelt ingen betydelse, säger John Hattie.

    Om första betyget ges i årskurs fyra eller sju är inte viktigt, menar han. Inte heller hur betygssystemet ser ut. På samma sätt fnyser John Hattie åt tanken att göra den svenska gymnasieskolan obligatorisk. Vilken är poängen? 80 procent kommer att komma ändå och resten lär inte komma oftare om vi fortsätter att göra mer av det vi redan gör, resonerar han.

    – Det är irrelevant. Det handlar bara om strukturer. Om du förändrar strukturen och sedan stoppar in samma lärare som undervisar på samma sätt, så får du samma resultat – men du har lagt ner mycket tid och mycket pengar.

    Att debatt och reformer trots allt handlar om den här typen av frågor, är enligt John Hattie för att det är enklare. Och mätbart. Politiker – och föräldrar – älskar det som är mätbart: CV:n, byggnader och strukturer, menar han. Men att lärare utvärderar sin undervisning, samarbetar i personalrummet, sådant som enligt John Hatties forskning verkligen ger resultat, det syns däremot inte. Därför inser heller inte politiker och föräldrar att sådant tar tid.

    De svenska skolresultaten har fallit ända sedan 1990-talet i internationella jämförelser. Samtidigt konstaterar Skolverket att resultatskillnaden mellan olika skolor har ökat markant. Och ja, det är oroande, enligt John Hattie.

    – Titta på de länder som ligger ovanför er, där tror jag definitivt att man fokuserar på lärarens roll. Man ger lärarna resurser och stöd och gör dem till experter. Och man betalar dem.

    Läraren – och goda ledare i skolan – är nämligen de som kan göra skillnad, är John Hatties slutsats. Men istället för att bygga ett långsiktigt system med professionella lärare, så stressar vi och försöker plocka de bästa bitarna från länderna i topp.

    För att kunna göra skillnad måste läraren ständigt utvärdera sin egen insats, något som hans bok ”Synligt lärande för lärare”, nyss utkommen på svenska, ägnar en stor del åt. Genom att jämföra elevtest gjorda före och efter en speciell aktivitet, kan läraren utvärdera varför resultatet förändrades.

    John Hattie poängterar att han inte är ute efter att ”beat up the teachers” som många kritiserar honom för, men hans slutsatser är långt ifrån okontroversiella.

    Inte minst får han kritik för att han tonar ner hemmets betydelse för resultaten.

    – Jag säger inte att det inte är viktigt, men vi överdriver betydelsen. Det finns många skolor där eleverna har en låg socioekonomisk bakgrund, där skolan har gjort ett fantastiskt jobb.

    Men jo, på ett sätt får både bakgrund och segregation betydelse. Det handlar om förväntningar på eleven – från föräldrar, skolan och samhället. Förväntningar som blir självuppfyllande och en osynlig inlåsning.

    – Det är nonsens att säga att de här eleverna inte kan prestera. Men om vi sätter upp system som på tusen olika sätt berättar för dem att de inte är tillräckligt bra, hur kan det då förvåna någon? Samtidigt låser vi in dem eftersom vi lär dem på en lägre nivå.

    John Hattie lyfter fram förändringen av det nya zeeländska gymnasiesystemet som ett lyckat exempel. Ett resultat blev att fler elever stannade kvar på gymnasiet och fler gick vidare till högskola.

    – Gymnasieskolorna är ofta selektiva och privilegierar dem som ska vidare till universitetet. Men de måste kunna erbjuda andra sätt att nå framgång. Varför kan man inte vara framgångsrik simtränare?

    John Hatties forskning har hyllats och kritiserats. Hans bok har kallats ”den heliga graalen” i recensioner. Men att han skulle vara någon Messias inom pedagogisk forskning skakar han av sig.

    –Vi vill tro att ”alla lärare där ute är bra”. Men varenda unge vet att det inte är sant. Och varenda lärare vet att det inte är sant.

    Mer om skolvalet

    Sökmotor: Leta dig fram till din favorit

    svd.se

    Granskning: Skolorna som ger högst betyg

    svd.se

    Enkät: Kända svenskar om sitt skolval

    svd.se

    Guide: Ta hjälp av SvD för att hitta rätt skola

    svd.se

    Quiz: Vad kan du om grundskolan?

    quiz.svd.se

    Sök och jämför grundskolor här

    svd.se

    Vad kan du om grundskolan?

    quiz.svd.se
    Annons
    X

    John Hattie.

    Foto: KENNY BENGTSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X