Annons
X
Annons
X

”Akutläkare bör ses som egen specialitet”

Det kräver särskild kunskap att snabbt kunna bedöma olika symptom som kan komma från olika organ. Akutsjukvård är en egen specialitet och bör också erkännas som en sådan, skriver läkaren och specialisten Lars Raxell.

Det är inte patienternas fel att de söker sig till akutmottagningar trots att det i efterhand står klart att de kunnat vårdas på annat håll, skriver artikelförfattaren.

Det är inte patienternas fel att de söker sig till akutmottagningar trots att det i efterhand står klart att de kunnat vårdas på annat håll, skriver artikelförfattaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT

REPLIK | SJUKVÅRDEN

SvD Debatt 1/1 skriver Åke Andrén-Sandberg om bristen på kontinuitet i den svenska sjukvården. Andrén-Sandberg tänker sig att orsaken till den bristande kontinuiteten ligger däri att alltför många människor söker sig till sjukhusens akutmottagningar med ”banala sjukdomar”. Det är inte första gången en sjukhusspecialist påstår detta. Jag har flera gånger stött på specialister som i efterhand (när man vet hur det gått) kunna konstatera att en stor del av de patienter som sökt akut egentligen inte behövt komma till akutmottagningen.

Det är en helt annan sak att innan man vet hur det gått avgöra vilka som har banala sjukdomar och vilka som har mindre banala åkommor. Ber man specialisten komma till akutmottagningen och direkt sortera ut de med ”banala” sjukdomar blir det annat ljud i skällan. Sådant han man inte tid till. Den uppgiften överlåter man gärna till underläkare under utbildning. Dessa i sin tur ser gärna att sköterskorna tar den uppgiften och alla på sjukhuset tycker att det är primärvården som skall göra denna sortering.

Orsaken till den stora oviljan att möta patienterna direkt på akutmottagningen ligger däri att det är mycket svårt att direkt skilja banala tillstånd från mindre banala. Beror febern på en självläkande virusinfektion eller beror den på en livshotande generell bakterieinfektion (sepsis) som kräver en akut insättande behandling? Beror bröstsmärtorna på en irritation i matstrupen på grund av för mycket julmat, eller är det en hjärtinfarkt under uppsegling? Är det ryggonda ett ryggskott eller håller stora kroppspulsådern på att spricka? Allra svårast att avgöra vad som är banalt eller inte har naturligtvis patienten själv. Ändå försöker man ständigt att uppfostra dessa så att de inte skall störa akutmottagningarna med sina banala åkommor.

Annons
X

Som verksamhetschef och medicinskt ansvarig på akutmottagningar har man att utreda fall där patienter lidit skada då alltför oerfarna läkare eller sjuksköterskor feltolkat patienternas symptom. Dessa fall är inte så få. Det är naturligtvis inte de enskilda läkarnas eller sjuksköterskornas fel. Det ligger ett systemfel bakom.

Den helt dominerande delen av alla sjukhusinläggningar sker via akutmottagningarna. Det är också till akutmottagningarna de patienter kommer som har akut insättande tillstånd som kräver omedelbar behandling: hjärtinfarkter, stroke, sepsis, trafikolyckor och så vidare.

Att mot bakgrund av detta bemanna akutmottagningarna med de minst erfarna läkarna är naturligtvis inte särskilt välbetänkt. Det är heller inte särskilt välbetänkt att bemanna akutmottagningarna med läkare som är specialiserade på vissa sjukdomar eftersom man från början inte vet vilken sjukdom en patient har. Patienten kommer med ett eller flera symptom, inte med en specificerad sjukdom. Dessutom har många patienter, framförallt de äldre, flera sjukdomar som faller under olika specialiteter.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Akutmottagningarna skall naturligtvis bemannas med läkare som är utbildade i att bedöma olika symptom som kan komma från olika organ. Läkarna skall också vara utbildade och tränade i att initiera och genomföra akuta, ibland livräddande, behandlingar.

    Denna ganska självklara insikt, som man sedan flera år haft i många andra länder, har som väl är börjat sprida sig även i Sverige. Akutsjukvård är nu erkänd som egen specialitet och alltfler sjukhus planerar införandet av särskilda akutläkare på akutmottagningarna.

    Det har länge funnits ett motstånd mot detta från etablerade specialistkliniker. Detta motstånd har dock mera drivits av omsorg om klinikens budget och ställning än av omsorg om patienterna. När man inte längre behöver bemanna akutmottagningen behöver man heller inte vara lika många läkare. Man får heller inte lika mycket kompensationsledighet. Många läkare utnyttjar idag sina kompensationsledigheter för att förbättra sin privatekonomi genom att arbeta som så kallade hyrläkare. Detta beteende gynnar inte kontinuiteten i svensk sjukvård.

    Det problem med bristande läkarkontinuitet som Andrén-Sandberg tar upp beror knappast på att patienter med banala åkommor söker sig till våra akutmottagningar. På vissa ställen, framförallt inom primärvården och på mindre sjukhuskliniker beror den bristande kontinuiteten på en läkarbrist som man ibland försöker lösa med tillfälligt anställda hyrläkare. På andra ställen är det gott om läkare, men dessa sysslar i stor utsträckning åt helt andra saker än patientmöten. På åter andra ställen är bristande läkarkontinuitet inget problem. Det handlar helt enkelt om organisation och ledning. Detta kostar inga pengar och kräver inga särskilda it-system.

    Lars Raxell

    nybliven pensionär, specialist i allmän och ortopedisk kirurgi, tidigare verksamhetschef för ortopedkliniken och akutklinken Nyköpings lasarett samt medicinsk rådgivare akutkliniken Mälarsjukhuset i Eskilstuna

    Annons
    X

    Det är inte patienternas fel att de söker sig till akutmottagningar trots att det i efterhand står klart att de kunnat vårdas på annat håll, skriver artikelförfattaren.

    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X