Annons
X
Annons
X

”Akut brist på lärare i ekonomi på universiteten”

Svenska universitet måste nu ta sitt samhälls­ansvar och satsa på ekonomutbildningen, som vi vet har en långsiktig och konkret inverkan på ekonomisk tillväxt och sysselsättning, skriver flera debattörer gemensamt.

Ett problem i utbildningen av ekonomer är ersättningssystemet för att bedriva undervisning, skriver förfat­tarna.

Ett problem i utbildningen av ekonomer är ersättningssystemet för att bedriva undervisning, skriver förfat­tarna. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | REDOVISNING

Hög kvalitet i under­visningen av ekonomer kräver en betydligt högre ersättningsnivå.

Det finns flera klassiska kännetecken på en fungerande affärsmiljö. Ett väl fungerande rättssystem som bygger på likabehandling och skydd för ­inve­sterare lägger grunden. Dess­utom behövs ett pålitligt system för redo­visning och revision som skapar transparens för såväl företag som aktieägare och andra intressenter.

Inom både näringsliv och offentlig sektor ­används finansiella rapporter för att analysera verksamheters utveckling och värdeskapande. På kapitalmarknaden baseras företagsvärdering och kreditbedömning på dessa rapporter. På samhällsnivå ger de en struktur för en rättssäker beskattning liksom bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Annons
X

Kraven på transparens ökar och redovisningen vidare­utvecklas och anpassas till en global marknad. I första hand påverkas de börsnoterade företagen genom lagkravet på internationell redovisning på koncernnivå – IFRS (International financial reporting standards) – men nya affärsmodeller och ändrade redovisningsregler får successivt effekter på alla före­tag och inom offentlig sektor. Tyvärr motsvarar respon­sen från högskolor och universitet inte alls de accelererande kraven. Resultatet har blivit en akut lärarbrist och brist på kompetens.

Ett problem i utbildningen av ekonomer är ersättningssystemet för att bedriva undervisning. Utbildning av ekonomer på högskolenivå sker för när­varande vid 24 lärosäten. Företagsekonomi är det mest populära ämnet bland studenter varav drygt 30 procent väljer inriktningen redovisning. Ersättningsnivån per student är dock mycket låg: 50 941 kronor per årsstudieplats (2016). Om studenterna i stället hade läst på teknisk fakultet hade ersätt­ningen blivit 96 945 kronor per årsstudieplats (2016).

Vi menar att hög kvalitet i undervisningen av ekonomer kräver en betydligt högre ersättningsnivå. Det är inte rimligt att studenter som utbildas till en viktig samhällsekonomisk funktion endast får hälften av den resurstilldelning som gäller för teknik- eller natur­vetarområdet.

Bristen på kompetent personal och de låga ersättningsnivåerna har tvingat de lärare som finns att undervisa så mycket att egen forskning och kompetensutveckling blir lidande. En kartläggning av forskningsaktiva lärare inom externredovisning och revision visar att det i dag finns drygt 40-talet lektorer och professorer i hela landet, det vill säga cirka två behöriga lärare per undervisningsort samtidigt som utbildningen ofta omfattar hundratals studenter. Fördelningen mellan lärosätena är också mycket ojämn. Den största delen av undervisningen förmedlas av adjunkter, ofta födda i början av 1950-talet. Om vi med bibehållen utbildningsvolym ska klara pensions­avgångarna krävs cirka 150 nya doktorer inom den närmaste femårsperioden.

Sverige är inte ensamt om bristen på lärare. Vi ser hur de högst rankade skolorna i Europa anstränger sig allt hårdare för att attrahera lärar- och forskarbegåvningar. Även mindre kända lärosäten erbjuder höga löner. Ett medelstort universitet i Australien dubblade nyligen årslönen vid rekryteringen av en professor i redovisning till 400 000 australiensiska dollar, cirka 2,6 miljoner svenska kronor. I Sverige har det inte gjorts några särskilda satsningar på ­lärare inom redovisningsområdet och vi är på väg mot en situation där undervisningskvaliteten försämras och utbildningarna inte är internationellt konkurrenskraftiga.

Vi anser att svenska universitet nu måste ta sitt samhällsansvar och satsa på ekonomutbildningen som vi vet har en långsiktig och konkret inverkan på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Målsättningen måste självklart vara att vi ska utbilda Europas bästa ekonomer. Det kräver i sin tur riktad satsning på forskar­utbildning och forskning i redovisning. Här har rektorer med sin prioritering av forsknings- och utbildningsresurser ett stort ansvar för utvecklingen. Det är också angeläget att regering och riksdag ­backar upp denna viktiga satsning.

Alexander Beck

utredningschef, Civilekonomerna

Dan Brännström

generalsekreterare, FAR

Ulla Eriksson-Zetterquist

professor i företagsekonomi, GRI, Göteborgs universitet

Niclas Hellman

tf professor i redovisning, Handelshögskolan i Stockholm

Jan Marton

docent, vicedekan, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Lars Silver

professor i företagsekonomi, Umeå universitet, ordförande för Föreningen Företagsekonomi i Sverige

Torbjörn Tagesson

professor i redovisning vid Linköpings universitet

Annons

Ett problem i utbildningen av ekonomer är ersättningssystemet för att bedriva undervisning, skriver förfat­tarna.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X