Annons
X
Annons
X

Akut brist på donerade spermier

Donerade spermier är redan en bristvara. Om mindre än två månader ökar efterfrågan kraftigt, när även ensamstående kvinnor ska få möjlighet att bli föräldrar genom assisterad befruktning. Men sjukvården är oförberedd.

Av TT

– Hur kommer det att bli när det kommer flera hundra ensamstående som också vill göra det här? De kommer inte att vilja stå i den där kön och så måste man åka utomlands i alla fall, säger Cecilia Torkeli, mamma till Theodor och Leonora, som kommit till genom spermiedonation vid Storkkliniken i Danmark.

Många ensamstående kvinnor som vill bli mammor har redan kontaktat svenska fertilitetskliniker efter riksdagsbeslutet i januari. Men trots att lagen ändras den 1 april ligger sjukvården inte i startgroparna för att ta emot dem, visar TT:s enkät.

Klinikerna väntar på direktiv från bland andra Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring vad som ska gälla för de ensamstående kvinnorna. Ingen av de sju klinikerna i enkäten har hittills fått utökad budget för att kunna ta emot den nya gruppen.

Annons
X

Ann Thurin Kjellberg, överläkare i reproduktionsmedicin i Västra Götaland, jämför med 2005, då samkönade lesbiska par fick möjlighet till assisterad befruktning.

– Då gick vi från tre månaders kö till tre års väntetid direkt, säger hon till TT.

Hon och hennes kollegor runtom i landet är oroade över vad lagändringen kommer att innebära.

– Jag tror inte att det är någon som har problem med själva lagändringen, utan vårt bekymmer är hela tiden den här resursfrågan. Hur mycket tror man att vi kan trolla?

Att få tag i villiga spermadonatorer är inte problemet, menar hon – det finns många snälla människor som vill hjälpa andra. Det som behövs är fler barnmorskor, läkare, kuratorer och laboratoriepersonal.

– Om det ringde på hundra stycken här i morgon och ville bli donatorer så skulle inte det hjälpa. Det behövs en allmän resursökning och det har vi behövt länge. Remisserna för all sorts assisterad befruktning bara ökar.

Åsa Sandgren Åkerman, gruppchef vid SKL:s avdelning för vård och omsorg, tycker att det är problematiskt att det politiska beslutet om ensamstående mammor inte kombinerades med mer resurser.

– Det är ett större åtagande och då ska de bifoga motsvarande resurser. Men det blev inte så, utan man hävdade att landstingen får prioritera själva inom den budget de har, säger hon till TT.

Även hon ser en risk för längre väntetider för alla som vänder sig till fertilitetskliniker.

– Det är redan i dag brist på spermier. Efterfrågan kommer att öka och det finns köer. Det är fler som vill ha en begränsad resurs.

En särskild grupp inom SKL, könscellsgruppen, håller på att se över hur rekommendationerna kring assisterad befruktning behöver ändras, ett arbete som inte kommer att hinna bli klart till den 1 april. Tanken är att samma regler ska gälla för ensamstående som för par. Men en ny fråga som behöver besvaras är om det ska finnas en undre åldersgräns för behandling.

Den allra svåraste nöten att knäcka är vilka patienter som ska prioriteras, anser Åsa Sandgren Åkerman.

– Väntetid, medicinska skäl eller ålder – det finns olika prioriteringsgrunder. När det gäller par är det ofta medicinska grunder som gör att man söker hjälp, men det kriteriet finns ju inte för ensamstående. Det kan bli svårt, men det är en diskussion som måste lyftas.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X