Annons
X
Annons
X

20 000 saknar militära uppgifter

RYSSLAND HAR ALLVARLIGT KRÄNKT GEORGIEN. Under bara några dagar eskalerade konflikten mellan Georgien och Ryssland, som satte in mycket snabbrörliga förband. Sverige behöver ett år för att sätta 10 000 man på krigsfot. De övriga 20 000 i insatsförbanden har varken tidskrav eller konkreta uppgifter. Detta ska vi nu ändra på, skriver försvarsminister Sten Tolgfors.

Kriget i Georgien kommer att få varaktiga politiska konsekvenser och starkt påverka bilden av Ryssland. Rysslands agerande har gått långt utöver mandatet för de fredsbevarande styrkor, som landet haft i Sydossetien.

Militärt övervåld har använts och Georgiens territoriella integritet har allvarligt kränkts. Det politiska och militära syftet med insatsen har varit långtgående. Det är oacceptabelt att motivera agerandet med att gripa in för ryska medborgare i andra länder.

Försvarsberedningen har lämnat sina underlag med omvärldsbeskrivning och analys.

Under hösten kommer regeringskansliet i arbetet med den nya försvarspolitiska inriktningen att uppdatera och fördjupa den säkerhetspolitiska analysen.
Förutsättningen för det tidigare storskaliga invasionshotet mot Sverige från en militär supermakt är borta. Östersjön kantas idag av Nato- och EU-länder. Den europeiska säkerhetsordningen är vidgad till de länder i vårt närområde som tidigare kontrollerades av Sovjetunionen.

Detta är en fundamental skillnad jämfört med Kaukasus. Utvidgningen var bra för de berörda ländernas säkerhet, men också för vår egen.

Ryssland vill kunna projicera makt, inte minst gentemot sina södra gränser. I svensk debatt har förutsatts att östvästkonflikten dominerar ryskt tänkande och den är central.

Men bland annat Tjetjenienkonflikten och konflikten med Georgien visar hur Ryssland tillmäter den södra flanken stor betydelse. Inte minst i detta syfte har Ryssland satsat på snabbrörliga insatsförband, varav vissa snabbt kunde luftlandsättas i Georgien.

Rysslands militärutgifter ökar starkt, men utgör ändå bara en bråkdel av USA:s och kom först 2006 tillbaka på 1992 års nivå. De är betydligt lägre än till exempel Tysklands och bara hälften av Kinas (i PPP).

Att vårt närområde ser helt annorlunda ut än Kaukasus betyder inte att vi kan utesluta risk för militära kriser och incidenter i vårt närområde.

På Östersjön kan på sikt finnas risk för intressekonflikter. I Barentsregionen gör klimatförändringarna att nya isfria transportleder öppnas och nya naturtillgångar tillgängliggörs. Rysslands patrullering och stationering av strategiska styrkor visar landets intressen. Dessa skeenden ska noga följas och värderas.

Kriget i Georgien understryker vikten av den modernisering i riktning mot ett tillgängligt, flexibelt och användbart insatsförsvar som regeringen och försvarsberedningen förordar. Följande preliminära slutsatser kan dras:

1. Försvarets tillgänglighet måste öka. Det är slående hur snabbt den militära konflikten i Sydossetien eskalerade. Det var fråga om enstaka dagar. Nyttan av förband som tar månader eller något år att bli möjliga att sätta in är då begränsad.

Den nya tidens hot måste mötas med snabbt tillgängliga förband. Men idag ­utgör insatsförbanden ungefär en tredjedel av insatsorganisationen. Det innebär att Sverige kan ha cirka 10000 man tillgängliga – inom ett år.

Övriga förband representerar 20000 man, utav de sammanlagt 30000 man som finns i insatsorganisationen. Det finns idag inga krav på att dessa övriga förband skall kunna sättas in samtidigt som insatsförbanden. Det finns inte heller några krav på vad de skall kunna göra, utan de utgör istället grund för produktion av insatsförbanden.

Till detta kommer hemvärnet, som försvarsberedningen föreslår utvecklas till nationella skyddsstyrkor.

Tillgängligheten måste öka och beredskapstider kortas. Alla i fram­tidens insatsorganisation – inte bara ­dagens tredjedel – bör snabbt kunna göra insats.

2. Förbandens användbarhet måste öka. Samma förband ska vara tillgängliga för insatser nationellt och internationellt.

Det är samma grundläggande uppgift som ska lösas, att värna svenska värden och intressen.

Vi ska gå ifrån dagens uppdelning i en särskild utlandsstyrka och en nationell insatsorganisation.

Denna uppdelning kostar pengar och leder till olika kravställningar, olika anställningsförhållanden, otydliga befäls- och ansvarsförhållanden och bristande planerbarhet.

Säkerhet i närområdet byggs gemensamt med de nordiska länderna och EU. Vi samverkar med samma länder i insatser internationellt. Kunskapen vi får i insatser internationellt stärker förmågan och kvaliteten i försvaret.

3. Kriget i Georgien visar vikten av en ­effektiv underrättelseverksamhet. Detta för att vi tidigt ska kunna se och analysera förändringar i hotbild, men även för vår möjlighet att genomskåda de ofta motstridiga uppgifter som kringgärdar dagens konflikter.

Inte minst för Sveriges möjligheter att fatta välgrundande och självständiga ­politiska beslut är en välfungerande underrättelseverksamhet av vikt.

Därför är också den nya signalspaningslagen en förutsättning för den som vill värna vår säkerhet och militära alliansfrihet.
STEN TOLGFORS, försvarsminister

Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X